Undrar varför man pratar med djur egentligen? Jag menar man får ju sällan några svar... på sin höjd en blick. Dessutom pratar man mer "djurspråk" (barnspråk) med kattungar än med ex en stor dobberman. Jag kan erkänna att jag pratar riktigt barnsligt med en viss katt här hemma ibland. Sist jag var i stallet så ropade jag åt Thåtte " Heeeej kissen! " (Thåtte är en häst) fast det kanske ni räknade ut med tanke att jag var i stallet?Kanske borde gå och undersöka mig...
Sen undrar jag varför det är så kul att mata barn och djur? Men trots detta så rullar inte Zambo fram (ännu) och det är ju bra. Mitt förra djur Kita som var världens finaste hund hade dock lite "former". Har inte direkt någon koll på hur mkt småbarn äter heller... Skulle nog kunna ge en 100g chokladkaka till en treåring om jag fick men deras föräldrar brukar hindra mig.
Hallo! Tror visst vi får svar av våra djur, men inte på svenska =) Hehe...min döva katt pratar ju med mig hela tiden, trots att hon inget hör. Å jag tror att du pratade "barn"/djur språk med Kita även om hon var lika stor som en dobberman...så d så. Som djurägare älskar vi oftast djuren som våra jämnlika i familjen, även om dom borde ligga längst ner i rang...vad tror du?
SvaraRaderaKramiz, Eva
Jo Kita pratade jag nog barnspråk med :) men menade att man pratar olika till en kattunge än till ett stort djur typ dobbeman. Ja det är väl så att dom borde ligga längst ner i rang men tror fasen jag är längre ner i rang än Zambo... Djur är underbara!
SvaraRaderaKram!