Har känt mig ganska så less denna vecka och t.o.m haft funderingar på att avbryta behandlingen. Tycker inte att jag har fått den hjälp jag velat ha och tycker det mesta tar alldeles för lång tid. Ok det har varit semestertider och har inte varit på topp själv men efter tre månader känns det som att kontakten med psykolog samt öppenvården borde vara etablerad. Har gjort några skattningar för depression och fick väldigt höga poäng där och tydligen bör man inte börja i terapi då men jag anser att det är då man bör börja. Tog i alla fall upp mina tankar med personalen här och och på fredag ska jag i alla fall träffa någon från öppen teamet. Just nu tycker jag att det mesta går långsamt och allt är en ständig väntan. Hade jag inte väntat på operationer och dyl hade jag nog åkt hem. Vi har heller inte haft stödjande samtal kring droganvändning och detta borde ju vara a och o på behandlingshem. Som det är nu har vi samtal en halvtimme i veckan och det tycker jag är bedrövligt. Känns som mycket förvaring och det är många bitar jag tycker fungerar dåligt. Dock är jag medveten om att det antagligen inte blir bättre av att åka hem. Det är ju hemma den verkliga prövningen börjar.
Lördag idag. Målat och städat lite. Inte varit på topp alls i helgen. Trött och allmänt less. Planen var att jag skulle åka hem idag till i morgon men kände mig inte så stabil så valde att stanna och åka nån dag jag är piggare. I morgon ska vi ha spa med ansiktsbehandling då personalen som jobbar har eget företag inom detta. Blir skönt!
/L
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar