Umeå.

Att dag som natt ha överjäkligt ont tär verkligen på en. Man prövar allt som går men inget hjälper. Jobbigaste är nätterna då det är omöjligt att hitta en position att kunna sova i. Det blir många långa timmar då jag ligger som en påsktupp klarvaken. Idag fick jag i alls fall kallelse för undersökning på ortopeden i umeå. Tar det som ett positivt tecken gällande operation. Jag kanske inte behöver vänta till hösten för varför kallar dom mig nu redan i så fall? Hoppas kan man ju alltid :) Kan inte föreställa mig hur det kommer att bli med ett rakt och jämnlångt ben igen med en fungerande led som går att belasta och slippa ha ont. Läääängtar.