Plötsligt händer det!

Varje morgon har jag vaknat och tänkt att idag kanske är dagen då kirurgen kommer in och berättar att Göteborgs kirurgteam hört av sig och gett mig ett datum för operationen. Varje morgon har jag blivit lika besviken. Nu är det snart september och i november har jag legat här i 3 (!) Lååånga år men det är något min hjärna inte riktigt kan ta in och det är många delar som fallit bort och mycket jag inte kommer ihåg. Det beror delvis på att jag varit dödssjuk vissa perioder, gått igenom behandlingar som ger minnesförlust som biverkan och att hjärnan helt enkelt stänger av då det blir för mkt som en skyddsbärriär( kom ej på nåt bättre ord ) har nyss vaknat 🙂

MEN PLÖTSLIGT HÄNDER DET! Läkarna går sin rond och min ansvariga kirurg Andreas berättar att jag ska få opereras i slutet av september! 🙂 Han hade inte det exakta datumet men antingen den 23e eller den 30e. Ska dit på måndagen och opereras onsdag. Ska tydligen inte genomgå någon jobbig förberedande behandling som jag skulle göra i Manchester. Har nyss fått reda på detta så är halvt manisk. Hade jag kunnat hade jag sprungit runt i korridoren och sjungit nån dålig schlager  jag kan inte tro att det är sant! Ska jag slippa denna ovälkomna heffaklump hängandes på sidan? som förstört mitt liv och hindrat mig i så mkt och gjort så att jag måste vara beroende av andra för att ens få på mig ett par byxor och fått tillbringa snart 3 år på sjukhus. Jag försöker föreställa mig hur det kommer att kännas och se ut utan bråcket men det är svårt. Jag faller säkert omkull då vikten fördelas jämt igen 🙂

Jag är sååå glad men kan inte hjälpa att jag samtidigt inte vågar glädjas helt. Jag är så van att någonting hinner hända på vägen. Har ju haft någon slags infektion som dom trodde berodde på stenen jag skrev om i förra inlägget så dom tog bort antibiotikan efter operationen som förövrigt gick bra men jag känner att det är något i kroppen som inte stämmer. Huden är betydligt sämre och det kan ju bero på mycket. Min älskade pappa skulle ha fyllt 69 år idag och jag får operationsdatum så jag väljer att se det som ett gott tecken. Han skulle ha blivit såå glad om han varit i livet.
Nu känns det helt plötsligt så verkligt. Ska jag verkligen få slippa vara halvsidigt gravid? Kommer det att lyckas? Överlever jag operationen? Får jag svåra komplikationer? Mkt smärta? Kommer dom att lyckas med alla svåra moment? Kommer mina tarmar fungera? Hur kommer mitt liv att bli efteråt? Jag har så många frågor i huvudet som jag inte kan få svar på och samtidigt som jag inte vill något hellre än att äntligen få opereras så är jag livrädd då jag vet hur komplicerad och riskfylld den är.

Nu gäller det att försöka leva så bra som möjligt så jag mår så bra som möjligt då det är dags. Äta varierat och mycket proteiner samt hålla in på socker och träna vidare. Sen är det bara att hoppas på att allt går vägen så att jag kan börja leva mitt liv igen utanför sjukhuset!

/Linda

Permission till fel operation

Förra lördagen mötte jag upp mina kollegor Eva och Cattis på stan och vi strosade runt, shoppade och försökte prata ikapp tiden som gått sen sist vi sågs och det var lääänge sen. Vi satte oss på en uteservering, dom tog varsin öl men pga alla mediciner tordes jag inte beställa en själv, men jag tror faktiskt inte att det hade gjort något vid närmare eftertanke. Smakade dock några klunkar och det var nog bland det godaste jag har druckit. Solen sken, det var mkt folk i farten och vi pratade i ett och vet inte om vi ens andades mellan orden. Jag var långt ifrån sjukhuset och min bunker och kände mig så normal och gjorde saker friska människor gör och det var så oerhört upplyftande och trevligt. Var väldigt trött då jag kom tillbaka av alla ljud och intryck men på ett bra sätt.

Mkt har hunnit hända sen förra lördagen och självklart inte något positivt. Mitt mående har gått upp och ner och har känt att något inte stämt i kroppen. Bland det första som händer då jag får någon slags infektion är att blodsockervärdena blir höga. Har varit matt och orkeslös, haft problem med magen och ont i ryggen och sen fick jag feber och infektionsvärdena blev höga så fick antibiotika insatt intravenöst som skulle ta brett. Fick göra en röntgen över buken för att se att inget tillkommit eller att det var stock någonstans. På kvällen kommer en urologläkare in och säger att jag fått ytterligare en njursten men att den här är lite större och att det är den som ev orsakar infektionen. Jag fattade ingenting. Vadå ytterligare en njursten? Har aldrig blivit informerad om att jag har njursten överhuvudtaget. I skrivande stund fick jag just veta att det med största sannolikhet kommer att bli operation under narkos i morgon 😳 dom ska föra in en slags sond upp i njuren och sen ska stenen fhv komma ut via den men sonden/shunten eller vad dom kallade den ska i af avlasta njuren så att urinen kan komma ut ordentligt och inte gör så att njuren blir förstorad och fhv tar bort smärtorna i ryggen. Måste ju säga att detta kom som en chock. Hade aldrig kunnat ana att jag skulle göra en operation före operationen som är planerad. Två underläkare var just inne och talade om detta och förklarade vad dom skulle göra och varför men det var svårt att ta in då det var totalt oväntat. Men dom vill ju inte äventyra operationen i höst så därför vill dom göra den snabbt och innan nåt hinner uppstå och det är ju toppen!

Orkar inte skriva mer idag. Måste smälta detta för det bara snurrar i huvudet. Ena dagen på permis i solen och nästa oplanerad operation för att bli av med saker man inte visste att man hade. Fasta från 00 och fhv op så tidigt som möjligt i morgon fm. Vet säkert mer nästa gång jag skriver. Eller inte 🙂

/Linda

Stadstur

Lördag morgon och idag är det tänkt att jag ska möta upp bästa kollegan Eva på stan så taxin hämtar mig kl 12 och droppar av mig bakom smedjan. Tyvärr har jag under flera dagar haft problem med läckage då påsen fäster väldigt dåligt på ett ställe och det är det sista jag vill ha på stan. Så får vänta och se hur landet ligger om ett par timmar.

Idag ska jag inhandla något jag verkligen BEHÖVER. Jag behöver INTE en endaste topp eller tunika för då jag och moster Eva var till min lgh i veckan för att rensa och packa ner mina kläder trodde jag att vi var i någon annans garderob och rotade. Det var mängder av kläder jag inte ens kände igen och faktiskt mkt fint. Kläder jag kan använda då dom avlägsnat Heffaklumpen ( bråcket ) nu är alla kläder nerpackade i källaren men har en proppfull garderob här på sjukhuset som svämmar över av kläder. Det jag ska handla är ett par nya trådlösa hörlurar. Dom jag har är sneda och vinda, eltrådar framme som vi bara virat massa tejp runt och dom har för längesedan sett sina bästa dagar. Jag använder ju hörlurarna dagligen så idag blir det nya! Att ha bra ljud då man lyssnar höjer ju upplevelsen en hel del.

Tiden går så fort och tycker att jag skriver inlägg ganska ofta men inser att det går ganska länge emellan. Mitt mående svänger så mycket och har återigen haft en sämre vecka. Jag är nästan säker på att mkt är biverkningar av metojectsprutan som jag får en dag i veckan. Då jag hade ett längre uppehåll försvann många av mina symtom men då blev huden mkt sämre och nu när jag tagit den 3 veckor börjar huden bli bättre men mår illa, influensa symtom, mått, väldigt trött, svettningar osv. Så pest eller kolera? Fick remicade igår och det var bra för bensinen var slut i kroppen och hade väldigt ont. Har gjort en lungfunktionstest i veckan men ej fått något resultat. Röntgen av knät visade inget nytt. Gjort magnetröntgen av buken men ej fått svar. Läkarna springer in och är ute lika snabbt på ronden så hinner aldrig ta upp något och att dom tar sig tid att svara. Ska skriva en lista och bocka av eftersom.

Moster Eva har varit en ängel och hjälpt mig med att packa, städa och rensa i lgh. Ska ju som sagt flytta men finns ingenting att söka. Fått beviljad förtur men hjälper dåligt då det inte finns några. Förturen gäller bara 6 månader och man får bara tacka nej 3 gånger så man får ju vara väldigt noga med vad man söker. Jag skulle helst vilja bo i en 2a på Lerbäcken eller i en större 2a än den jag har på Skurholmen. Har även varit inne på en 1a på Hertsön för har bott i en sån, min första lägenhet och dom är väldigt stora med stort kök och stort badrum samt ett v.rum och en liten klädkammare. En 2a på Hertsön i början är också ett alternativ. Nu har jag bott i en liten bunker närmare 3 år så skulle klara mig med en stor 1a med altan. Billigare också! Den som lever får se.

Får skriva mer en annan dag. Måste göra mig i ordning för ev statsbesök. Ej träffat Eva på länge så det blir trevligt! Ha en fin helg 🙂 / Linda