2020

Nytt år. 2020. Det låter som ett år med en fin klang liksom. Året 2019 och många år innan det kan jag mer än gärna sudda ut och gräva ner väldigt djupt. Nu har jag haft min beskärda del av ohälsa och elände så jag skulle bli grymt besviken om inte livet kunde visa mig att det faktiskt finns saker i livet som kan göra så att man mår bra och får vara hyfsat frisk och glad.

Har hunnit få 4 behandlingar av Ketamin med varierande resultat. Fick det nu i torsdags och mådde mkt bättre psykiskt några timmar efteråt men sen kom svackan i form av ångest och mådde inte alls bra. Fredag mådde jag rätt bra fram till em men sen likadant så det går verkligen upp och ner. Hade ett längre läkarsamtal med Andreas som är min kirurg där jag kunde ställa lite frågor och prata igenom lite saker. Det verkar som dom tycker att jag är färdig här på kirurgen då såret kan skötas av hemsjukvården och sen får jag antagligen något slags larm jag kan trycka på vid akuta situationer. Min förhoppning var att jag kunde vara kvar här och fortsätta träna med sjukgymnasten och bli starkare fysiskt samt få behandling av Ketamin och få hjälp med allt annat som kräver vård och få någon förklaring till min enorma trötthet. Tror den till stor del kommer av utmattningsdepression och av bukoperationen samt hela situationen  För mig är ju buken bara en del. Något som är rätt akut är ju mina höga blodsockervärden och att syresättningen blir så låg så fort jag är utan syrgas. Har ju ingen syrgas hemma...Det är många bitar som fattas i pusslet

Vi ska ha ett stort möte med alla inblandade läkare samt med kommunen om vilka hjälpinsatser jag skulle behöva. Jag ser så fram emot flytten till nya lägenheten, få inreda, få vara ifred, sova bland mina saker i egen säng och bestämma vad jag ska äta och när osv. Samtidigt känns det såklart lite otryggt då jag i över 3 år haft personal runt omkring mig och ett larm att trycka på om något skulle hända. Det kommer att bli en stor omställning men till det positiva hoppas jag! 🙂 Det var ju tal om korttidsboende igen fram tills inflyttningen till den nya lgh men jag orkar inte gå igenom en flytt före flytten och vill verkligen inte bo på ett korttidsboende med mer eller mindre dementa gummor och gubbar. Jag får leva isolerat i min nuvarande lägenhet och det blir ju inte så länge.

Men något jag verkligen vill ha är ju en liten hund eller katt. Problemet blir ju vem som kan hjälpa mig med den lilla pälsbollen då jag ex måste läggas in, göra någon operation och dylikt. Har tyvärr ingen i min närhet som jag vet kan agera jourhem eller om jag i stället kan vara jourhem/stödfamilj åt något djur som kanske farit illa innan ett permanent boende hittas men då ska man klara av att skiljas från det lilla livet 😥 jag kommer ju inte få någon egen familj och barn och jag har så mycket kärlek att ge till ett djur och fullkomligt älskar djur så har någon ett förslag så lämna gärna en kommentar 😍 Jag kommer att ansöka om en elrullstol och när vovve blir trött får han sitta i korgen därframme och sen gör vi Hertsön osäkert 🙂🌷tror även att en katt skulle uppskatta att få åka med. Dessa år på sjukhus har jag inte träffat många djur så har ren djurabstinens 🙄

Nu har mina två fina bröder just gått och jag ska äta sushi 🤗👍fick remicade igår så lite spak idag. Jag hoppas att håller mig vaken några timmar till.

/Linda