Igår och idag har jag verkligen känt av min och mammas runda på stan. Har mer än någonsin velat ha morfin då jag vet hur mycket det bedövar både smärta och psykiskt. Vår släkt har verkligen varit hårt drabbade det sista året med cancerdiagnos, 3 dödsfall, motorcykelolycka, lunginflammationer, operationer, ledsamheter, missbruk, depressioner, min hälsa sviktar otroligt mycket och all väntan på operationer. I Julas blev mormor svårt sjuk och hon har nu fått vara till lungröntgen. Hon har inte blivit sig lik sen dess utan är väldigt förvirrad mellan varven och hittar på saker man har sagt osv. Men hon är ju gammal så det får man förstå.
Det tar som inte stopp någonstans och är det inte vår släkts tur nu att ha det lite bra??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar