Veckan som gått har på många sätt varit helsnurrig. Det har varit som när man varit på fest och vaknar dagen efter med minnesluckor, kruttorr i munnen och allmänt skakig med ångest. Har sedan jag skrevs ur bara legat i sängen och i vanlig ordning då jag mår sämre ej orkat svara i telefonen. Har sovit och sovit.
Det visade sig att jag hade väldigt lågt blodtryck och blodvärde och ska få påse nr 2 på en stund. Ligger alltså inne igen. Meningen var att jag skulle få börja med den nya medicinen idag om proverna var ok vilket dom inte var. Ovan på det måste jag göra en gastro i morgon! :( Ska be om nåt som däckar mig. Fy tusan för gastro.
Jag tror det var i söndags jag väcktes av att någon ropade Liiiinda i brevlådan. Rösten gav sig inte och efter några försök att komma upp kunde jag till slut rulla och öppna dörren. Där stod min fina barndomsvän Pernilla med en pojke i famnen som jag redan håller av så mkt. Han var så gullig och Linda är ett av hans första 5 ord så känner mig hedrad 😊 Det läskiga är att han hela vägen till mig ropat Liiiiiinda Liiiinda. Han kunde ju omöjligt veta var dom skulle. Man är väl populär! ;)
Blir nog kvar här på sus hela veckan minst. Men har stigit i graderna och har numera eget rum med egen ingång och en platt tv som jag faktiskt kan se. Tyvärr var detta ett rejält bakslag och sitter mest i rullstolen igen. Har inte vågat gå hemma då jag ramlat 4 gånger och har bara velat svimma. Fick härom dagen på att törsta ihjäl men kunde inte ta mig upp så fick vara törstig flera timmar till sköterskan kom med medicinen.
Nä nu kommer maten.
/Vampyren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar