Frågor som söker svar...som taget ur vilken sångtext som helst. Fast i detta fall mitt liv och allt negativt som händer på hälsofronten och alla tusen frågor som jag aldrig får svar på.
Inlagd igen sen förra söndagen då jag fick ta ambulans in då jag inte kunde komma ur sängen pga hemska smärtor i ryggen. Kunde inte ens öppna dörren för ambulansen. Började på akuten och lades sedan in på ortopeden. Magnetröntgen visade infektion och svullnad i ryggen som tryckte på nerverna. Svullnaden har orsakats av stafylockoker som kommit in i blodet och tog sig friheten att parkera i min rygg. Blev flyttad till infektion i torsdags, fick antibiotika som jag fick en kraftig allergisk hud reaktion av. Jag ser brännskadad ut, huden är illröd och kokhet, kliar och svider. Behandlas morgon och kväll, får cortison och immuglobin dropp samt vätskedropp då jag tappar mkt vätska. Läkarna står rätt handfallna då reaktionen snarare blir värre. Dom har inte vågat ge mig nån antibiotika i helgen men idag har dom satt in en ny sort och än lever jag. Inf i ryggen är tvungen att behandlas och jag kan fortf inte stå eller gå, knappt sitta. Har nästan inga reflexer och smärtan är obeskrivlig.
Var idag tvungen att göra om magnet röntgen. Har cellskräck så det är inget jag gärna gör. Hade dock så ont så glömde bort lite av den. Svullnaden hade gått ner lite så det var ju alltid nåt.
Just nu ligger jag med en fläkt för att försöka kyla ner huden lite. Längtar bara hem och efter mina nära och kära. Infektioner som dessa kräver månader med pencellin...månader då det var meningen att jag skulle ner till Linköping samt starta ny behandling för lederna.
Jaa...så vad är meningen med allt detta? Jag förstår inte. Allt blir så allvarligt så jag börjar bli rätt orolig. Nåt jag tror är felbelastning och ryggskott blir blodförgiftning och allvarliga infektioner. Trodde inte man kunde ha infektioner i ryggen...
Snart jul...vill vara hemma då. Låg inlagd förra julen och nyår. Jag lovar jag kan det här nu och tomten jag har bara en önskning! Låt mig bli bra nu och få komma hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar