Överkokta ledningar

Helgen och veckan hittills har gått i trött mössans tecken. Hjärnan har helt stängts av och det kopplar sakta genom ledningarna. Tror det är kroppens försvar då allt blir för mycket. Är fortfarande chockad över pappas bortgång och saknar honom. Kan inte förstå att han bara inte finns längre. Jag tänker på honom mycket och varvar dom tankarna med vad och när något ska hända med mina operationer och är så stressad invärtes så det liknar ingenting. Det är så fruktansvärt dåligt att jag bara ska ligga här och inget händer. För varje dag som går känns allt mer och mer meningslöst. Vad för liv väntar mig? Har ingen familj och inga föräldrar. Jag vet. Har superfina vänner, bröder och släkt men alla har ju sitt och det får man acceptera.

I tisdags fick jag då fin besök av lillebror och tjej. Man kan säga att det var ett tag sedan vi sågs. Det var sååå roligt. Känslan att få krama om någon man saknat länge är nåt speciellt!

Igår var mormor, anso och Pernilla hit och satte solsken på min tillvaro. Men hur fort man än pratar lyckas man aldrig prata klart. Vi lyckas alltid komma in på kanaler, boxar, rautrar, smarta och osmarta tv utbud och sekten Telia. Går du med där tar du dig aldrig loss. Jag har Telia som ett hängande moln över mig. Jag betalar för saker jag inte ens har beställt vad jag kommer ihåg...måste ringa...

Idag ska jag få börja med en låg dos metoject. Helt otroligt...tänk om det kunde hjälpa lite i alla fall. Denna medicin har dom förvägrat mig i ett år. Nu ska dom tydligen chansa lite. Ääääntligen! Så antingen blir jag piggare eller så blir jag väldigt sjuk. Lite rysk roulette sådär 😊