fredag 6 juli 2018

Släkt och möte

Släktingar från Halmstad är här och hälsar på men åker hem redan i morgon. Dom har varit drygt en en vecka och bilat hit. Gunnar,Åsa och Stefan. Det har varit väldigt tråkigt att inte kunnat orka ta permission och grillat och umgåtts på kvällarna och blir så frustrerad och ledsen över att inte vara med 😥 tror ingen riktigt förstår hur det känns att missa alla trevligheter och umgänge och ligga här i den förbannade sängen månad in och månad ut. Idag har då alla tre varit hit och vi var ut och gick och tog en glass i solen och det var så härligt!

Igår morse kom Åsa och Gunnar hit för att vara med på mötet som reumatologen styrt upp. Ingen visste dock att mina släktingar skulle komma för min reumatolog ringde ej upp Åsa som hon lovat på onsdagen så dom for helt enkelt hit. Mötet skulle vara kl 08 och 0750 var Åsa och Gunnar här på avd och personalen här sökte M (reumatolog) men inget svar så då gick Å och G ner på reuma men då var mötet redan slut...men dom tog sig ett eget möte med M för att höra vad som är tänkt. Har legat här nu i 3 veckor och absolut inget har hänt. Men nu verkar det hända nåt i alla fall. Skulle fått min första behandling av remicade i morse tillsammans med antibiotika som skydd. Dock ska det alltid strula så pga personalbrist och helg får jag den på måndag morgon i stället fhv! Hinner väl få nån j...a infektion eller nåt. Denna helg kommer att bli lååååång. Jag bara hoppas av hela mitt hjärta att medicinen ska fungera så att jag kan påbörja rehabilitering och göra bukoperationen och få mitt liv tillbaka!

Åsa fick sig några uppdrag då hon var här 😊 hitta hårda syrliga godisar som hon tillslut fann på dollarstore. Sen behövde jag en ny necessär då min helt gett upp. 4 kalla cola i kylen. Förstår inte hur jag klarar mig då hon inte är här. Så tråkigt att dom åker men jag får koncentrera mig på att den nya medicinen fungerar och titta på bron tills ögonen blöder.

Trevlig helg!

1 kommentar:

  1. Väntar alltid på dina bloggar. Du har verkligen fått en utmaning att kämpa med, samtitigt som du är en riktigt duktig skribent! Jag hoppas så på att du börjar bli bättre! Undrar också hur dina dagar ser ut? Har du eget rum? Någon att prata med? Berätta mer m du orkar!

    SvaraRadera