året som gått

Skriver ett sista inlägg för det här året. Detta år lämnar jag med glädje då det åter har varit ett väldigt tungt år. 

* Jag har opererat nacken, fick infektion och åt antibiotika 3 månader

* fick sepsis och låg på IVA och var väldigt sjuk

* fick tunntarms illeus ( tarmvred) och fick ligga inne någr dagar på kirurgen. Hade dom absolut värsta smärtorna i lederna samtidigt då jag 

ej kunde få min medicin remicade. 

*fick njursvikt och hyperkalcemi som jag ej vet vad det betyder. Måste googla.

*ramlade och bröt lårbenshalsen och det blev operation

* fick diagnosen leukemi 

* operationen gjorde om och fick en helt ny höftled. 

* Höftleden började luxera och fått åka in med ambulans vid 5 tillfällen för att dom ska dra den rätt under narkos.  Har varit livrädd att den ska hoppa ur led så det har varit jobbigt.

* började må väldigt dåligt psykiskt så la in mig på psykiatrins vårdavd några dagar. Fick ny medicin. Låg inne 5 dagar

*åkte iväg 2ggr i veckan för att få denna medicin. Började må lite bättre men mår inget vidare bra ännu.

*tog farväl av morbror Stefan som lämnade jordelivet.

* väntar fortfarande på operationen av buken....🙄

Positiva saker som hänt 👍

*blivit lite starkare och går nu utan rullator inomhus

* kan nu åka vanlig bil, behöver inte alltid Hk bussen

* lederna är bra då jag kan ta remicade och huden är mkt bättre

*har kunnat ta mig ut mer på olika saker ex var vi på Carola och Måns julshow och även på Maria Lundqvist Shirley Valentin, åkt in på stan, och rände på mkt roligt i somras, hägnan, var ut och åt med kollegor och vänner mm.

* Egon är frisk och busig

* varit till stallet

* daglig och ibland flera ggr dagligen kontakt med min medsyster och vän Camilla. Betyder så mkt! ❤️

* umgåtts med mina fina mostrar

* fått fira jul med min bror och tjej

* sett flera bra serier och lyssnat på många bra ljudböcker

* har lagat en del mat

Nu ser jag framemot ett nytt år och jag har bara en önskan. Att få vara så frisk som möjligt! Och att mina vänner, familj och släkt också får vara det!

Gott nytt år! ❤️❤️❤️

Ett livstecken

Det var verkligen väldigt länge sedan jag skrev något här. Jag har haft en väldigt jobbig period. Jag tror att alla motgångar med min hälsa kom ikapp och jag hamnade i en djup depression. Jag la faktiskt in mig på en psykiatrisk vårdavd några dagar. Jag kunde inte få i mig någon mat så efter en vecka sa kroppen ifrån och proverna visade på näringsbrist. Jag kände mig samtidigt så otroligt orolig för att höften skulle luxera igen och kunde inte ta mig för något. Det var verkligen flera dagar i totalt mörker. Att man bara kan må så dåligt. Att må psykiskt dåligt är för mig mkt värre än att må fysiskt dåligt.

Efter några dagar mådde jag en aning bättre och kroppen hade fått i sig näring. Jag fick även börja med en ny medicin som heter Spravaro. Det är ett nässpray man tar 2 ggr i veckan första månaden och sen 1 dag i veckan en period och sen varannan vecka. Jag har dock inte orkat ta reda på hur det fungerar och jag vet inte om det gör det ännu. Spravato ska verka ganska omgående till skillnad mot annan antidepressiv medicin som brukar ta veckor. Jag har även börjat i KBT och hoppas på att det ska hjälpa mig framåt. 

Nu är jag hemma och mår bättre. Höften har hållit sig på plats nu över 2 veckor och jag har lärt mig vad man inte ska göra. Dock har den luxerat fast jag inte gjorde mkt men det blev kanske en felställning utan att jag reflekterade över det. Har träffat min ortopedläkare och en ny operation är planerad till nästa år. Jag hoppas och ber att höften inte luxerat mer och att jag då slipper operera och riskera infektion. Det är verkligen så jobbigt att vara rädd för att höften ska hoppa och det tär på psyket.

Jag och Camilla var och såg Carola och Måns i fredags på Coop arena. Det var bara så bra! Jag förstår varför jag var helt besatt av Carola då hon slog igenom. Man hittar ingen bättre sångerska i Sverige. En liten udda kombination Carola och Måns men dom var såå bra ihop! Nu har vi bestämt att bli mer kulturella.

Hoppas att ni får en riktigt god jul om vi inte hörs mer här. Var rädda om er och ta hand om varandra!

God jul! 😍

trasig

Jag är verkligen så trasig. Både fysiskt och psykiskt och det verkar aldrig få ett slut. Min kropp har liksom lagt av. Den protesterar av minsta ansträngning och jag får ont fast jag inte gör någonting. Allt blir bara en enda stor cirkel, allt går bara runt, inget får ett slut. Bara jag tar slut. 

Det är så oerhört sorgligt att känna att kroppen liksom sakta stänger ner och att man bryts ner bit för bit. Att man inte orkar psykiskt för att allt blir för mkt att bära. Att det man förut tyckt var roligt inte känns meningsfullt längre och att den minsta lilla sak blir till ett gigantiskt projekt. Depression.

Jag tror även att jag har drabbats av hjärntrötthet. Vet inte om det heter att man drabbas av det men hur som helst tror jag att jag har det. Hjärntrötthet utlöses av mental samt fysisk överansträgning. Har nästan alla symtom på det. Sömnsvårigheter, ljus och ljud känslighet, svårt koncentrera sig, irritation, gråtmildhet, svårt att tänka klart mm. HT kan även påverka balans, motorik och styrka i musklerna. Många av dessa symtom har man även vid depression så det är lite svårt att veta vad som är vad men det spelar iofs ingen större betydelse. Man mår som man mår helt enkelt.

Som svårt sjuk räknas man liksom inte. Människor omkring en blir säkert less på att det alltid är så mkt "sjukt' kring mig. Det kan ju inte vara så roligt att höra om div olika sjukdomar så fort man pratar med varandra. Men det är liksom svårt att undvika när just sjukdomar och div åkommor är en sån central del i mitt liv. Jag hade så gärna i stället kunnat berätta om något roligt som hänt. 

Man kan ju bara tro vad andra tänker om en. Det kanske är så att man är hårdast mot sig själv. Att jag själv ser ner på mig och sätter mig i facket: den sjuka. Hur som helst är det väldigt tråkigt att känna så. Man känner sig liksom mindre värd

Jag hade gjort vad som helst för att få må bra! Att kunna ta en promenad, att kunna gå på affären och handla, att kunna springa, hoppa  rida, jobba, bada, städa ja listan kan göras lång. Att vara fri att göra vad jag vill, sånt som friska människor ser som en självklarhet. 

Att slippa åka till akuten regelbundet med ambulans för att höften hoppar ur led, att ständigt ha ont, att bli stucken, gå runt med ett stort sår som aldrig läker som kräver omläggning, att behöva äta starka mediciner, att leva med stora rädslor hela tiden som att få kraftiga infektioner, blodförgiftning och att leva med leukemi och rädslan inför hur den ska arta sig. Just nu tassar jag runt här I lgh livrädd för att höften ska hoppa ur led igen. 

Hur orkar man liksom? Jag är onekligen väldigt hårt drabbad. Jag vill absolut inte att någon ska tycka synd om mig men det är så det är tyvärr. Ibland är det svårt att hitta något att se framemot. Ibland undrar jag verkligen varför jag kämpar. Varför hela livet känns som en enda kamp.

Glöm inte att ta vara på livet och på dom du håller kär. Man vet aldrig vad som händer och livet kan snabbt förändras. 

Glöm inte att tänka på dom i himlen som du saknar och älskar idag.

Glad alla helgons dag ❤️

blandade övningar

Peppar ta i trä. Höften har inte luxerat på två veckor. Håller andan varje dag. En dusch blir ett stort äventyr. Har kommit igång med träningen denna vecka och just nu fokuserar vi på musklerna runt höften, rumpa och lår. Vet inte vad som hänt med min högra lårmuskel. Den fungerar som inte. Orkar inte lyfta benet rakt upp och får lyfta upp benet i sängen. Jag har fått övningar jag ska göra hemma. 

Förra helgen hade jag ganska hög feber utan någon egentlig anledning. Blev ju såklart livrädd att det skulle blivit en infektion. Men febern gick till sig och fick i stället en hemsk yrsel. Den 3e dagen med yrsel råkade jag ta en titt i min apodos påse. Såg då att min antidepressiva medicin inte fanns i påsen. Räknade ut att jag varit utan i 6 dagar. Hade fått starka utsättningssymtom. Min snälla sköterska kom hit med medicinen och några timmar senare hade världen slutat snurra. Man måste tydligen be läkaren uppdatera medicinen i apodosen en gång per år. 

I onsdags kom Pia och Eva hit och vi surrade, drack lite vin och Baileys samt beställde hem mat. Det är så roligt att träffas och umgås. Timmarna bara flyger iväg. 

Igår gick jag, bror Fredrik och pojkarna till pizzerian och åt middag. Träffar pojkarna (Kid och Lion) alltför sällan. Är helt chockad över att dom blivit så stora. Deras matkonto är högt. 2 vuxna och 4 barn varav 3 är pojkar som växer 🙄 

Apropå matkonto måste jag verkligen börja bli mer ekonomisk. Jösses så dyrt det blivit att handla. Beställde från Willys i veckan och fick matportioner från Öjebyn så jag har så mkt mat nu kan föda en mindre armé. Har börjat laga lite mat nu när jag kan röra mig lite mer. Tycker det är roligt att laga mat.

Väntar på att få en tid för remicade. Har fått vara utan länge pga operationen. Det måste gå 3 veckor efter op innan man kan få det. Jag hoppas att jag får en tid till veckan. Det märks väldigt mkt att jag varit utan ett tag. 

Har även börjar KBT i veckan. Vi pratade om olika strategier man kan ta till då man ex får ångestpåslag och har en jobbig dag. Det är lätt att ta till mindre bra sätt för att bedöva tankar och känslor. Vi pratade om hur jag gör då jag mår dåligt.

 Vi delade in det i 3 olika nivåer. Då jag befinner mig i nivå 1 är det som sämst. Då isolerar jag mig, stänger av telefonen och ligger i sängen. Får inte i mig mat osv. Tar till mindre bra strategier för att slippa känna.

Vid nivå 2 kan jag lyssna på ljudbok, se nån serie, kan prata med någon som står mig nära i telefonen, kan äta och sova och fungerar hyfsat.

Vid nivå 3 söker jag mig utåt. Kan åka iväg en sväng till ex stan, är social, tränar, tar tag i saker och gör mer saker. Plockar och städar det jag kan. 

Tror verkligen att KBT kan hjälpa mig att må bättre. Alla människor borde få gå i terapi nån gång i livet. 

I morgon kommer Camilla hit och hälsar på.Vi har beställt biljetter till Carola och Måns julkonsert här i Luleå den 2 december. Tror det kan bli magiskt. Jag tog rullstolsplats och fick ta med mig en ledsagare. Perfekt! 

Till veckan ska jag, Camilla och Pernilla träffas och gå ut och äta. Det var vääldigt längesen. Ska bli så roligt! Sen ska jag och moster Eva ska gå och äta lunch på Savoy där dom visst har väldigt bra mat. Det blir många matträffar 🙂 sen blir det träning, KBT, läkarbesök osv. Fast det är svårt att planera in saker då man aldrig vet hur höften tänkt uppföra sig. 

Ha en riktigt trevlig helg! ❤️

en dag I taget

Just nu lever jag inte. Jag bara överlever. Törs knappt andas för att jag är så rädd för att höften ska luxera igen. Tar bara en dag i taget och hoppas på att slippa åka in till akuten. Idag är det en vecka sen sist. Jag har pratat med ortopeden och tyvärr måste jag mest troligt re operera höften. Har den väl börjat luxera så lär det fortsätta. Kan inte förklara hur oerhört tråkigt det känns att behöva göra om det. Ska det lika göras om vill jag ju göra det nu! Men tyvärr går inte det då höften och såret måste få läka några månader först 🙄 så att gå här hemma och bara vänta på en ny operation känns inget vidare...

Varit till sjukgymnasten i veckan och hon förklarade vilka restriktioner jag nu måste följa. Får helst inte böja höften mer än 90 grader. Det innebär ex att jag inte kan ge Egon mat, ta på skor, strumpor osv. Detta har jag gjort innan jag visste vilka restriktioner som gällde och det har gått bra. Då jag sa det till ortopeden sa hon att om det gått bra och höften ej hoppar så kanske den rörelsen fungerar. Då höften hoppat har jag böjt mig fram och samtidigt vridit mig framåt och åt sidan. Därför chansar jag nu lite men om den luxerar igen av en böjning framåt över 90 grader får jag nog undvika allt sådant och ta mer hjälp av hemtjänsten. Så nu är jag otroligt försiktigt med snabba rörelser, böjningar och vridningar. Jag kan säga att det är rätt ångestladdat att gå i duschen. Hur roligt är det om höften luxerar då man sitter där naken och inte tar sig någonstans och måste ringa ambulansen? 🙄

Så man kan säga att livet är rätt trist just nu. Törs inte göra så mkt. Jag löser mkt korsord, lyssnar på ljudböcker, ser serier, skriver lite dikter, lagar lite mat (kors i medaljongen) åkt ut några svängar men är rätt bökigt med HK bussen och dessutom suuuger taxi. Har börjat träna lite men det känns inte så motiverande att träna upp höften och musklerna om jag lika ska göra om hela operationen. Men det skadar ju inte.

Jag väntar på min el rullstol som aldrig verkar komma. Den skulle ge mig så mkt frihet! Att bara kunna åka och handla. Vilken lycka! Kunna åka till stallet och snosa mule mm.

Man ska ju ta tillvara på livet men om man inte kan det då? Jag känner mig så jäkla fångad I min kropp. Känner bara att åren går och att allt bara kretsar kring sjukdomar och operationer. Sen är jag så jäkla less på människor vars största problem är vad dom ska äta till middag som hurtigt tycker att man ska " kämpa på" vad tror dom man försöker göra? Och människor som säger att dom verkligen lider med en och tycker att ens tillvaro verkar hemsk men aldrig skulle göra något för att underlätta med att ex hälsa på. Det är så lätt att säga saker. 

Nu har jag varit och hämtat ut en jacka jag säkert inte kan ha. Nu har jag verkligen köpstopp. Fy fasen vad det har blivit dyrt att handla mat! Nu är det gröt som gäller. I detta hushåll är det Egon som får äta två rätters varje dag. 

Trevlig helg! ❤️

höftkrångel

Jag var riktigt förvånad över hur smidigt allt har gått med den nya höftlefen. Men på onsdagskvällen fick jag verkligen vara med om en komplikation. Jag satt i rullstolen och böjde mig fram och skulle ta upp ett skräp på golvet. Samtidigt som jag böjde mig fram hade jag höger ben en aning snedvridet medan jag kraftigt böjde mig fram. Det bara knakade till i höften och jag förstod att den antagligen hoppat ur led. Satt en stund och försökte ta mig upp från rullstolen men det var omöjligt. Det var bara till att ringa ambulansen.

Bror Fredrik kom förbi och.var här och hjälpte till då dom äntligen kom. Fick vänta över en timme. Ambulanspersonalen var otrolig duktiga och trevliga. Problemet var ju att ta sig från rullstolen till båren...Men det löste sig bra då dom gav mig nåt väldigt starkt preparat som fick mig att börja yra och svamla och har knappt något minne av hur dom lyfte över mig sant färden till Sunderbyn. Dom har verkligen bra grejer då det gäller.

Natten mot torsdag var bara ett evigt väntande och oerhörda smärtor. Jag måste tyvärr säga att vissa av personalen där har ett dåligt bemötande. Jag bad vid upprepade tillfällen att dom måste tömma påsen och fick till svar att dom kommer...sen satt dom i kuren och pratade med varandra i stället. Påsen kan liksom inte vänta. Fick även höra att man inte har så ont om man bara ligger still 🙄 från någon som aldrig varit med om det och hur fan vet dom hur ont jag har? Fick väldigt otillräcklig smärtlindring trots att jag påpekade att jag har oerhört stor tolerans mot morfin jag har.

Efter många om och men fick dom till höften efter 2 försök. Kom in kl 21 på onsdagskvällen och var hemma ca 13 på torsdagen.

Nu ligger jag och skriver från akuten. Vi skulle ha tjejkväll med mat, dryck och surr men så blev det inte. Höften hoppade ur led igen...🙄 trots att jag inte gjorde något speciellt. Detta är ju helt ohållbart. Det blir intressant att se vad dom tänkt göra. Det är fyllt här så får ligga i korridoren. Verkar bli många timmar här.

Det känns bara helt förjäkligt. Det är som att jag inte får göra något trevligt utan bara ha med sjukvården att göra. Inget får gå smidigt och lätt. Det uppstår bara nya saker. Vet faktiskt inte hur länge jag ska orka. Får ingen chans att tanka ny energi.

Detta verkar ta många timmar. Har ej ätit på hela dagen. Blir intressant att se vad dom tänkt göra...

Trevlig helg! 

ny höftled

Ja då var jag och min nya höftled hemma. Har aldrig varit med om snabbare ingrepp. Åkte till Piteå på tisdagen och opererades onsdag em och åkte hem på torsdag. Ca1 timme efter det jag kommit upp på avd igen efter operationen kom personalen in med ett gåbord och ville jag skulle ställa mig upp...😮 trodde allvarligt att dom gått till fel patient. Men det gick vägen och tog ett par stappliga steg hängandes på gåbordet. Det var väldigt krångligt att komma i och ur sängen. 

På torsdag fm kom arb terapeuten och sjukgymnasten och ville se hur jag klarade att komma i och ur rullstolen från sängen. För att få åka hem var jag ju tvungen att klara det. Första försöket gick inget vidare och modet sjönk. Ville ju hem! Dom kom tillbaka efter någon timme och vi gjorde ett nytt försök som gick bättre och fick ok till att åka hem. 

Var hemma igen runt 16 och hade en väldigt glad kompis här hemma. Måste väl erkänna att jag var lite orolig för hur jag skulle klara mig. Men det har gått bra och kan faktiskt ta mig runt lite med rullatorn. Växlar mellan rullstolen och rullatorn. Blir snabbt trött och höger ben känns rätt ostabilt men dom har ju gjort ett stort ingrepp då man b.l a skurit av muskeln så antar att det är normalt. Är ändå förvånad över att man ens kan stå på benet. 

Arb terapeuten var hit igår med min nya rullstol. Det är en enorm skillnad! Den är så lätt och smidig. Men jag hoppas på att inte behöva använda den så mkt och i stället kunna gå men inser ju att det kommer att ta tid. Ska ringa sjukgymnasten på måndag och komma igång med sjukgymnastik igen.

Läkaren som opererade ringde igår morse. Operationen verkar ha gått bra. Jag fick blod under operationen då jag blödde en del och blodvärdet sjönk. Fick även ben 😮 mitt egna skelett var väldigt skört på ett ställe och därför togs en benbit från en benbank och man satte dit den på något sätt. Aldrig hört talas om en benbank. Otroligt vad man kan göra!

Är ganska trött men är ju inte så konstigt. Har ju varit en stor påfrestning på kroppen. Än så länge har det gått över förväntan och jag är inte van vid att något går enkelt och smidigt. Bara hoppas att det fortsätter så! Nästa projekt bukoperationen. 

Trevlig helg! ❤️

Hematologi/tankar

I veckan har jag haft 3 månaders kontrollen på hematologen. Tagit prover innan för att se hur allt ser ut. Ett av provsvaren hade inte kommit ännu som analyseras i Uppsala. Skulle egentligen gjort ett benmärgsprov men vi skippade det då jag har så svårt ligga på hårt underlag pga höften. Har såklart varit lite nervös inför besöket. Rädd att cancern kanske börjat övergå i en akutare fas. Men läkaren sa att mina prover nästan normaliserats. Dom vita blodkropparna har varit över 90 och nu låg dom på 10. Övriga prover förutom blodvärdet var också bra. 

Tydligen har jag nåt som heter philadelphia mutation i cellerna. Den är rätt ovanlig. Den finns i två varianter minor och major. Minor är också väldigt ovanlig men den hade såklart jag...🙄 den var svår att hitta pga det. Behandlingen är dock lika för båda varianterna. Provet som skickats till Uppsala påvisar hur mkt av Cancercellerna minskat. Efter 3 månaders behandling strävar man efter att dom minskat med ca 10%. Läkaren skulle skriva till mig då svaret kommit. Men jag verkar svara bra på behandlingen. Medicinen sätter heller inte ner immunförsvaret som jag trodde så det var ju bra! 🙂

På tisdag åker jag till Piteå för att operera in en ny höftled på onsdag. Så är det i af planerat. Det känns såklart jättebra att slippa denna smärta och så smått återuppstå igen men jag är jätterädd för att få en infektion i höften pga att jag har sår på kroppen. Man får inte ha det minsta såret, eksem osv och mig ska dom operera trots ett öppet buksår. Då jag pratade med ortopeden sa hon att det är stor chans att jag får en infektion...får man en protesinfektion innebär det lång tid med antibiotika antagligen intravenöst och man kan även behöva ta ut hela protesen igen och tvingas vara utan en tid. Infektion betyder en smärre katastrof. Med min tur lär det väl bli så 🙄

Detta är verkligen något jag oroar mig för. Vaknar tidigt med ångest över detta. Har riktiga katastroftankar. Kan ju inte påverka detta på något sätt men har svårt att släppa det.

Efter höftop hoppas jag att få operera buken. Gått omkring snart 3 år med ett jädrans hål i magen som måste läggas om flera ggr i veckan. Är så galet less på det! 

Jag är så väldigt trött på att ständigt vara trasig på något sätt. Tycker att det känns väldigt orättvist att vissa människor aldrig behöver oroa sig för hälsan eller ständigt vara sjuk medan andra-typ jag verkligen får allt. Jag vill inte sitta instängd i en lägenhet, instängd i min egen kropp och tvingas leva ett inaktivt liv och ständigt oroa mig för all skit jag hela tiden får. Jag är så avundsjuk på alla som bara kan ta en rask promenad då rastlösheten slår in, som kan fredagsmysa med sin familj eller ta en ridtur. Sen får jag dåligt samvete för att jag blir det. Jag är så jävla arg att alla dessa sjukdomar gjort att jag inte kunnat skaffa familj jag som älskar barn, inte kan arbeta och ägna mig åt intressen. Vara fri! 

Vissa människor vet inte hur bra dom har det. Dom tar det mesta förgivet. Dom har inte en tanke på hur fort livet kan förändras. Dom är inte tacksamma för att dom har hälsa, ekonomi, familj, intressen osv för det går bara av farten och dom är vana att livet bara tuffar på utan några större problem.

 Är lite besviken över att det inte verkar så viktigt att träffas och umgås. Det finns liksom aldrig tid verkar det som. Man känner sig inte så viktig längre. Jag förstår verkligen att människor helt enkelt har fullt upp och pressat livsschema men om man tänkte att situationen var omvänd...hur hade man tänkt och känt sig då? Hade man uppskattat ett besök? Jag tror inte många hade velat vara i min situation. Jag kämpar varje dag och den minsta lilla sak blir en kamp. Det är tufft att inte längre klara sig själv och vara beroende av andra. 

Ledsen för ett "bittert" inlägg men jag behövde skriva av mig lite.

Ha en riktigt skön helg! ❤️

väntans tider

Sitter i trappen och väntar på taxin som i vanlig ordning är försenad 🙄. Är på väg till Pernilla som fyller år idag. Är det någonting jag är fasligt less på är det att vänta på saker och jag gör inte annat än väntar.

Är totalt trasig i kroppen. Går inte alls att gå så åker runt i min rullstol. Väntar på den nya rullstolen som skulle komma denna vecka...väntar även på el rullstolen som jag skulle få innan sommaren 🙄. Får inte på mig skorna längre för kan ej böja i höften så åker runt i mina inneskor. Men det fungerar då jag inte ska gå något och det inte är -10 grader. 

Har pratat med ortopeden idag ang operation. Som jag skrivit tidigare så har dom ju beslutat att operera höften trots buksåret. Ortopeden påtalade idag att risken är stor att jag får en infektion. Det känns ju inget vidare direkt men har inget val. Jag kan ju inte ha det som det är nu. Det är liksom moment 22. Så om någon har ett tips på hur man kan hindra infektioner så hojta till! 

Operation är planerad till vecka 40. Jag hoppas verkligen att det blir av då!

Har varit och kollat hjärtat idag med ultraljud. Narkosläkaren ville det innan operationen då det stod i min jornal att hjärtat är förstorat då dom kollade det i somras. Jag har säkert hjärtfel också på allt annat 🙄

Sitter fortfarande i trappen. 35 min försenat. Såå frustrerande! Pernilla ringde och efterlyste mig. Blir galen på detta eviga taxiväntandet!

Ha en fin kväll! 

tisdag

Nu har jag tagit provet som visar på vilket håll leukemin går åt. Ska till hematologen om ca 2 veckor. Känns såklart lite nervöst. Om jag inte minns helt fel ska det även tas ett benmärgsprov. Förra gången jag tog det gick det jättebra så det är inget jag oroar mig för. Jag hoppas bara på att sjukdomen håller sig i schack! 

Jag har nog inte riktigt tagit in att jag faktiskt har en allvarlig sjukdom. Blodcancer låter så drastiskt. Men jag har känt på mig länge att jag skulle få cancer. Har missat 2 mammografi tider samt att ta cellprov på gyn. Måste verkligen ta tag i det och boka om men det är så mkt hela tiden så det blir liksom inte av. Mamma hade först bröstcancer men blev friskförklarad men sen fick hon lungcancer 😥 så det finns mkt cancer i släkten.

Nu ska jag ta taxin till specsavers och kolla synen och byta glasögon.

Ha en fin dag! 

måndag

Ligger i sängen på reumatoligen och får min medicin remicade. Det är helt otroligt vad denna medicin är bra för mig! Den fungerar väldigt bra på lederna men tyvärr sätter den ned immunförsvaret. Äter ju även medicin mot leukemin som också gör det. Så tyvärr läker sår dåligt och man får lättare infektioner. Har dock inte haft någon infektion på länge  ta i trä.

Så egentligen är jag rätt pigg. Men tyvärr är ju höften helt trasig och kan ej gå längre. Ska ringa ortopeden och höra hur det ser ut. Dessa operations köer 🙄

Skulle se valvakan igår kväll men jag gav upp runt 23. Då såg det ut som att dom röda skulle fortsätta regera. Måste säga att jag blev glad då jag vaknade och hade fått rapport via sms att dom blåa nu leder med knapp marginal. Det är ju inte färdigt ännu men det ser bra ut. Vi behöver verkligen en ny regering! Dom röda har gjort sitt och Sverige har bara blivit sämre och sämre. Nu får Ulf och dom blå vända skutan. Han får en del att bita i. Jag hoppas verkligen att vårt Sverige snart kommer på fötter!

På onsdag ska jag till specsavers och kolla synen. Har börjat se mkt sämre. Ska beställa glasögon som är tonade. Tycker att det ser jättefint ut dom jag har sett. Kirsti i idol har väldigt snygga brillor. Tonade glas döljer ju även lite påsar under ögonen och man ser inte lika trött ut 🙂 jag ska prova och se. Jag kanske inte passar i det alls.

Ska börja KBT igen. Hade tid i morse men avbokade pga droppet. Tror att det blir bra för mig. Har ju mått sämre en period och känner att jag behöver lite KBT. Terapeuten skulle ringa idag och boka ny tid.

Nu är snart droppet färdigt. Ska hem och försöka städa lite. Hemtjänsten kommer också. 

Ha en fin dag! 🌷

sovrum

min nya byrå. Mkt nöjd!

Min nya säng. 140 cm. Väntar på överkast 🙂

Väntan...🙄

 Väldigt längesen jag skrev. Har känt mig väldigt nere och har inte haft någon energi. Men tänkte uppdatera lite kort.

Väntar nu på att få operera höften och få en höftprotes, en helt ny höftled. Ortopeden ringde förra veckan och så att dom beslutat att låta mig få göra operationen trots buksåret. Det var ju väldigt bra och det är bara att hoppas på att det inte blir någon infektion. I vanliga fall får man absolut inte operera in en ny höftled om man har något sår pga infektionsrisken. Nu står jag i kö för operation och har ingen aning om när det blir. Ska träffa en sköterska i slutet på månaden och då ev även narkosläkare och ta prover. Så jag hoppas att det inte dröjer så länge! 

Var till kirurgen igår. Tyvärr bara bistra besked. Det är tydligen stor kris i Göteborg och dom skickar sina patienter till Stockholm för att det inte finns personal på Östra sjukhuset. Kirurgen Andreas trodde inte att jag får någon operation detta år. Han sa även att det kanske inte går att operera alls pga mitt nedsatta immunförsvar och infektionsrisk. Talade om att jag nu även fått leukemi och det sätter ju också ner immunförsvaret och äter ju även bromsmedicin/nåt slags cellgift som också påverkar negativt. Han menade på att jag kanske måste leva med såret och ha det som jag har nu 😥🙄 men jag vägrar ha det såhär! Haft såret i snart 3 år! A skulle skriva till Göteborg och fråga hur det blir med operationen. Ev kanske jag kan göra den i Stockholm. Tydligen jobbar nu han som opererade mig förra gången och som är väldigt duktig och snygg 🙂...Så jag hoppas verkligen att jag kan åka dit. A skulle även skriva till ortopeden och säga att det inte går att vänta på op av höftleden eftersom bukoperationen kan dröja väldigt länge upp till 1 år och längre. Om det går alls att operera m3d alla risker.

Så allt går liksom bara runt. Det har verkligen påverkat mig negativt psykiskt. Min depression har blivit värre. Jag har svårt att hitta något positivt då jag gång på gång får nya motgångar och då jag bara får vänta på operationer och knappt tar mig ut. Har fått ge upp gåendet och sitter nu i rullstol på heltid. Träffade en arb terapeut i veckan och ska få en ny rullstol. En mindre och smidigare som bara väger 8 kilo. Det kommer bli mkt lättare att ta sig fram i lgh. Väntar även på den där elrullstolen som aldrig kommer. Blir så jäkla trött på all väntan! Behöver verkligen den så jag kan ta mig ut och slippa sitta isolerad. Att kunna åka och handla själv osv. Kommer att bli så bra! 

Annars tror jag inte att det hänt något speciellt. Det börjar bli allt källare ute. Sitter med altandörren öppen så att chefen (Egon) kan ta sig in och ut. Dom håller ju på att byta ut alla altaner, ny Balkongdörrar, fönster, måla balkongerna osv. Vet inte om det hinner bli i år. Det blir problem med Egon. Han kommer ju inte kunna vara ute på länge. 

Har fått min nya säng samt byrå och sängbord. Ska ta några bilder och lägga upp sen. Sover väldigt bra men har fått byta sida och det är så avigt.  Egon är också konfunderad och vet inte riktigt hur han nu ska ligga när vi ska mysa. Han har börjat sova uppe vid huvudkudden och det har han inte gjort förut. Mysigt. 

Val på söndag. Vet def hur jag ska rösta. Men förstår inte varför det är så intressant att veta hur andra ska rösta. Jag har valt att inte prata om det eftersom en del inte kan acceptera att man tycker olika och röstar olika. Man har rösträtt och får rösta precis hur man vill och tycker att man ska respektera varandras val. Alla märker hur samhället tyvärr helt håller på att spåra ur! Elen, dödsskjutningar, gängbildning, kriminalitet, droger, bostäder, sjukvården, långa köer till tandläkare, läkare, skolan osv osv.vill man ha det så? Nej det vill man absolut inte! Så det krävs stora förändringar och enligt mig en ny regering! 

Idag kommer Cissi och Pernilla och vi ska käka lite grillmat och surra. Har även städ idag och det behövs verkligen. Har åkt runt i rullisen och försökt dammtorkar det jag når. 

Det blir mycket serier och böcker. Önskar återigen att jag var en person som gärna sitter och kollar serier och vill ta det lungt. Jag blir så oerhört rastlös! Förstår inte hur man kan sitta och se avsnitt på avsnitt och knappt kan gå och lägga sig. Nackdelen med att jag nu får remicade är att jag nu annars är rätt pigg. Håller på att krypa ur skinnet! Vill uuuuuuut.

Det blev ett rätt långt inlägg ser jag. Hoppas att ni får en bra dag!

Lev och må! 

trista besked

Idag har jag varit på röntgen och sen träffad ortopeden ang höften. Har haft vansinnigt ont sista veckorna och idag fick jag svaret. Dels har jag kraftig artros som sen brottet blivit värre samt att en av spikarna farit igenom på ett ställe. Man ser även att jag inte har nog blodgenomströmmning upp till höftkulan vilket också orsakar smärta. Det man måste göra är att sätta i en höftprotes. Har ju känt detta på mig men jag trodde liksom att man skulle åtgärda det snarast men tyvärr inte.

Man vill inte göra den operationen innan jag gjort bukoperationen i Göteborg. Dom vill inte att man som jag har nu ett stort öppet sår då man ska operera in en ny protes. Det kan lätt bli en protesinfektion som kan innebära att man får plocka ut protesen igen. Kan bli väldigt tråkigt. Så nu är jag helt beroende av att få göra bukop men dom har inte ens börjat om med operationerna utöver cancerop.

Så återigen går allt bara runt. Höften kommer bli ännu sämre dag för dag. Hur länge kommer jag att klara mig runt med rullatorn? Om jag tvingas sitta i rullstol pga smärtorna tar jag mig ju inte in på toa och i duschen. Att sitta i rullstol en period klarar man ju men det är ju det rent praktiska. Hur länge tvingas jag vänta på op?

Så det känns inget vidare just nu. Det känns väldigt tungt. Jag vet faktiskt inte hur jag ska stå ut med smärtorna och all ovisshet. Ska försöka nå dom i Göteborg i morgon och påtala läget.

Godkväll!

1

säng

Har köpt ny säng 🙂 nästa fredag kommer en ny byrå i vitt samt ett sängbord. 

Bilder före och efter.

egen värde

Det är viktigt att ha ett bra självförtroende och en god självkänsla. Detta är två helt olika saker. Har du ett bra självförtroende tror du på att du kan göra och åstadkomma saker ex springa milen, laga en gryta eller spika upp en tavla. Har du en god självkänsla tycker du om dig själv och du känner att du är värd något. Detta vet nog dom flesta av oss men det tål att upprepas.

Med åren som sjuk har detta tyvärr inneburit att jag tappat mkt av mitt självförtroende och självkänsla. Jag känner ofta att jag inte duger och att jag inte kan någonting. Rent krasst är ju detta verkligheten. Jag kan tyvärr inte göra allt som jag kunde förut. Det är förödande att hela tiden behöva hjälp med dom mest enklaste sakerna. Då jag inte kan ex hänga upp nya gardiner, dammsuga, handla så känns det inte bra i magtrakten och känner att jag inte duger till något. 

Jag har börjat tvivla på mig själv och på min förmåga. Även när det gäller dom enklaste sakerna. Är den här tröjan verkligen snygg? Kan jag ha dessa färger i sovrummet? Har jag köpt rätt säng? Sen ser jag ner på mig själv för att jag inte klarar av vissa saker och det hjälper liksom inte att tänka att jag faktiskt inte kan för att jag är fysiskt förhindrad. Det gäller att komma till någon form av acceptans. Att acceptera att jag faktiskt inte kan en viss sak utan att känna självförakt.

Att gå hemma hela dagarna och inte jobba gör inte saken bättre. Man känner sig onyttig och icke behövd. Jag känner mig lite utanför samhället och att jag inte är någon att räkna med. Jag är ju bara sjuk. Att behöva be folk om hjälp är också väldigt jobbigt. Då är man i underläge och beroende av att få hjälp för att man inte klarar av saken själv. Tyvärr står folk inte i rad och väntar på att få hjälpa till och det känns tråkigt att behöva besvära.

Kanske det hjälper att dels börja KBT som jag faktiskt börjar på måndag. Kanske kan terapeuten hjälpa mig att hitta ett förhållningssätt till mina känslor och tankar. Funderar på att ge mig själv utmaningar jag klarar av. Ex laga en ny maträtt, prova baka något, komma igång och måla en tavla ex. Kanske kan man då få ett bättre självförtroende som då ökar på självkänslan och man mår lite bättre. 

Ja det var fredagens tankar 🙂

Ha en riktigt trevlig helg! 

Utloggning önskas

 Vad gör man om man vill logga ut från ens liv? Just nu känner jag bara att jag inte orkar längre. Nej jag ska inte hoppa från Bergnäsbron, jag är bara så trött och less på min situation. Det känns som att allt är en evig kamp. Att ingenting flyter på och att jag får må bra. Det är hela tiden nya sjukdomar, symtom, biverkningar mm. Jag hinner aldrig vila och hämta kraft och det hinner aldrig gå några månader då jag får må bra. 

Just nu har jag så galet ont i höften och kan därför,inte göra speciellt mkt. Jag kommer få leverskador innan dom kommer fram till vad som är fel. För att jag ens ska kunna gå omkring i lägenheten krävs hård doping. Så fort medicinen går ur kroppen kan jag knappt stödja på benet trots rullator. Jag är så jäkla less på att ha ont hela tiden! Det tär fruktansvärt på psyket. Akutläkaren som tog emot mig på akuten förra helgen ringde upp mig förra veckan. Hon hade visat plåtarna för några andra ortopedläkare och tydligen visade dom ett tecken på att blodförsörjningen inte är nog upp till höftbenet. Ska därför på skiktröntgen på ca 2 veckor för att se hur det utvecklats sig. Är det så måste dom göra om hela operationen och får då en ny höftled 🙄. Med tanke på min tur i hälsolotteriet så kommer det givetvis bli så. Vet inte hur jag ska stå ut tills denna röntgen görs.

Jag hade så sett fram emot att få denna el scooter jag ansökt om. Skulle ju så stort få den innan sommaren...har inte hört ett knyst. Ansökan skulle upp i nån nämnd och där verkar den ha fastnat. Det är underligt hur allt liksom stannar upp då det blir sommar. Det hade varit så skönt att kunna ta den och köra till ex Ica. Som det nu har varit har jag fått ta taxi dit. 

Jag dagdrömmer om att kunna ta en promenad. Folk förstår inte hur lyckliga dom är som kan ta en promenad, bada utomhus, storstäda lgh, resa, umgås, rida mm. Människor tar bara sånt förgivet. Jag är inte en människa som tycker om att leva såhär inaktivt och glo på serier hela dagarna. Jag vill vara i farten, träffa folk och röra på mig. Många klagar över att dom måste jobba medans jag gärna hade gjort det. Jag tycker om rutiner och att känna mig behövd. Nu som livet är känner jag mig aldrig behövd utan mer som en börda. Någon man liksom inte räknar med för att jag är sjuk.

Många känner att tiden inte räcker till. Jag skulle kunna avvara några timmar per dygn åt behövande. Då man inte jobbar har man många timmar till godo. Det kan bli långa dagar att fylla. Då man inte heller har familj kan det bli rätt ensamt och enformigt. Det är svårt för människor att sätta sig in i ens situation men man kan försöka och underlätta det man kan. Man kan aldrig veta ifall man någon gång själv blir prövad av livet och hamnar i en tuff situation. Då underlättar det att ha nära runt omkring. Har man ett stabilt och rikt liv borde man ha orken/viljan att dela med sig. Jag har ofta tänkt på att om man aldrig blir prövad av livet så har man ju liksom inget visir när det väl händer något. Jag är Väldigt starkt rustad känner jag. Men jag tycker att det är mer än nog av prövningar!

I morgon kommer städfirman och hjälper mig att städa förrådet 🙄. Det behövs kan jag säga! Då ska det kastas! På onsdag är jag bjuden hem till en kvinna och vi ska äta i hennes bagarstuga i Örarna. Det ska bli trevligt! 

Ni får kämpa på ni alla som börjat jobba idag. Det är lungt! Det är bara ett år kvar till nästa gång! 🙂

Lev och må!

tisdag

Idag ringde jag till kirurgen i Göteborg för att höra hur det går med min tilltänkta bukoperation. Tyvärr fick jag mindre bra besked. Det är fullkomligt kris på sjukhuset och dom opererar endast svårt sjuka cancerpatienter. Det var han jag pratade meds kollega som hade hand om min operation och hon var på semester till nästa vecka. Killen kom ihåg att hon hade tyckt det var väldigt synd att min operation blev inställd så dom vet om mitt stora behov av operation. Tyvärr ser det inte så ljust ut och han kunde inte säga när dom kan komma igång med övriga operationer men först senare i höst 🙄 fhv innan jul. 

Var på akuten i lördags i väääldigt många timmar. Har så sjukt ont i höften efter lårbensbrottet. Det går liksom åt fel håll. För några veckor sedan gick jag ganska obehindrat och hade knappt ont. Nu får jag dopa mig med morfin och voltaren så mina levervärden kommer väl bli dåliga. Jag kan inte stödja på benet om jag inte dopar mig starkt. Det är ett h vete på natten då dom smärtstillande har gått ur kroppen och jag måste upp. Har tagit in rullatorn och hänger på den. Hur som helst så visade inte röntgen något speciellt och det var ju himla skönt men blev ju inte klokare på varför jag har så ont. Har en tid på torsdag till ortopeden så vi får höra vad han säger. Ska även få remicade då så det kanske kan hjälpa lite.

I kväll ska jag, Eva och Pia gå ut och äta på bistro Norrland. Ska bli jättetrevligt att träffa dom, surra, äta och kanske ta en drinkelidrink 🙂 restaurangen har ett väldigt gott rykte att maten och servicen är god. Känner verkligen att jag behöver komma ut lite och äkta kvinnoprat slår det mesta!

Ha en fin dag! 

dikt

Dom sa att jag var säker

Dom sa jag var solid

Dom sa att detta läker

Om du bara ger det tid

Dom sa att det går över

Dom sa att jag blir hel

Tid är det du behöver 

Men det dom sa var fel

Sjukdom har släckt min låga

Som härjar och förstör

Alltid denna plåga

Som krossar och förgör

Alltid denna smärta 

En ovälkommen gäst 

Som trampar på mitt hjärta

Och tror sig veta bäst

Men än så lever tillit

Än så finns här tro

Jag tar det bit för bit

Det skänker kroppen ro

Kampen måste löna sig

Jag vinner den tillslut 

Den får aldrig ta över mig

Bara andas och stå ut

dikt

Jag orkar inte bära 

Den börda jag har fått

Vad är det jag ska lära 

Som jag inte har förstått

Jag orkar inte streta 

Jag orkar inte mer

Vad är det jag ska veta

Nåt jag inte ser 

Livet ska oss pröva 

Inget ska vara lätt

Kraft lär jag behöva 

Vad är fel och rätt?

Till alla er som lider

Du ej ensam är

Vi ska vinna våra strider 

Vi lever och vi lär 

Vi hoppas att det vänder

Vi hoppas och vi tror 

Vi hoppas att det händer 

Förväntningen är stor

Vi kämpar och vi strider

Men ingen oss förstår

Vi i det tysta lider

Men stark vi stadigt står

sänginköp

Ursäkta frånvaron av inlägg. Tiden går så himla snabbt. Det händer väl inga större grejer utan tar dagen och höften som den kommer. Just nu har jag haft mkt mer ont några dagar. Antar att det blir så när jag irrar runt i lägenheten och ute i affärer 🙂

Anna är här från Stockholm så vi och Maria tog en sväng på stan förra veckan. Det blev en aning traumatiskt då vi åt på Bastad Burger. Jag satte i halsen och det blockerade andningsvägarna så jag fick inte luft. Panik kan jag säga. Personal och andra gäster tittade och frågade hur det gick. Anna dunkade mig på ryggen och efter en stund kom det upp. Vilken otrolig lättnad! Jag måste kolla upp vad det är för jag har svårt för att få ner maten. Det vill bara fastna. Men det innebär gastroskopi 🙄 tror att jag har ett bråck. 

Vi hade en stallfest hemma hos ridlärare Jenny och hennes kille Fredrik. Det var jättetrevligt och vilken otrolig service! Det bjöds på drinkar och pizza och vi spelade en musik quiz som var mkt rolig. Jag är dock usel på att veta vad artister heter. Jag åkte hem runt 00 men övriga hade visst suttit till 03.30. 

Idag har jag hälsat på Camilla I Persön. Har inte varit där på många år. Vi fikade och surrade och åkte sen på storheden. Började på HM där jag såklart hittade några blusar och en kofta. Sen åkte vi på Jysk där jag gjorde slag i saken och köpte en säng. Har behövt göra det i åratal. Det blev en 140 cm med en grå tyggavel. Sängen hade kostat runt 27 000 men fick den för 13 000. Gaveln hade kostat 5700 men fick den för 3700 kr. Guud vad jag har tjänat pengar idag 😉. Den var otroligt skön! Dessutom kan man få sin gamla säng bortkörd för 300 kr. Ska försöka sälja min gamla men om jag ej får sålt den så 👍

På fredag ska jag till Sunderbyn på röntgen av höften. Hoppas den läker som den ska! Har varit på hematologen i veckan och tagit några prov men vet inte riktigt vad. Orkar inte fråga. 

Har fortfarande ej hört nåt ang bukoperationen. Lederna är mkt bättre nu då jag får remicade. 

Nu väntar jag på pizza och sen blir den klädprovning. Säkert passar dom inte. Brukar vara så.

Glad sommar! 🌷🌷🌷

städhjälp

Sitter i soffan och ser på när en kvinna från en städfirma putsar mina fönster. Det känns en aning lyxigt och jag känner mig en aning lat men det är fantastiskt att man kan få hjälp med det man inte klarar av. Ska få hjälp med badrummet också 🙂 ska bli så skönt att få det städat! 

Har dammtorkat hela lägenheten och funderar på att försöka skura lite men har ju så svårt med balansen så är lite tveksam. 

Var en sväng på dollarstore igår. Blev lite rastlös. Första gången jag är utanför lägenheten sen lårbensbrottet. Nu kan jag gå med vanliga rullatorn kortare sträckor. Sätter mig bara och vilar då orken tryter. Måste väl erkänna att jag hade väldigt ont efteråt. Köpte lite nödvändiga och onödiga saker som sig bör. Vad sägs om 2 kepsar, 2 pennor, ett block, godis, tvål, våtservetter mm. 

Lägger ut lite dikter då och då om ni vill läsa. Annars får ni blunda 🙂 att skriva är för mig en ventil. 

Ha en fin dag! 

Då ligger jag här åter

I sängen på en sal

Kropp och själen gråter

Tankarna dom mal

Vad är det jag ska lära

Jag orkar inte ner

Jag orkar inte bära

All sorg som livet ger

Timmarna är långa

Natten blir till dag

Farhågorna många

Tillförsikt svag

Ett andetag i taget

Orka lite mer

Hoppas att det vänder

Jag faller när ingen ser

det går framåt!

Nu har det gått några veckor sedan min vurpa och lårbenshals brottet. Det går framåt även om jag tycker att det går sakta. Nu kan jag gå utan gåbordet i lgh och kan ta mig ut till taxin med den vanliga rullatorn. Längre sträckor får jag ta rullstolen för orkar inte gå så långt ännu. Men det är så underbart att kunna ta sig fram i lgh och ta sig ut på altanen. 

Har pratat med hemtjänsten idag och sagt bort hjälpen jag haft varje dag. Nu har jag hjälp mån, onsdag och fredag som förut. Nu kan jag göra det mesta själv. Behöver hjälp med sopor, hänga tvätt och städ. Har kontaktat en städfirma som skulle ringa upp idag. Behöver hjälp med att städa badrummet noga. Hemtjänsten gör inte sånt 🙄 ska ev be dom att putsa fönstren också beroende på vad det kostar. 

Fått remicade förra veckan och det känns i kroppen. Lederna är mkt bättre. Känner mig piggare trots lågt blodvärde. Det låg bara på 91. Jag har inte fått något svar på varför det ligger så lågt. Det brukar ligga lågt då sänkan är hög men nu är den inte det. Det borde utredas kan jag tycka. Men det är så mkt hela tiden så hinner liksom inte ta tag i allt. 

Nackdelen med att känna sig piggare är att jag blir så rastlös! Väldigt frustrerande då jag inte kan göra av med någon energi pga höften. Kan liksom inte ta en rask promenad och rasta mig själv. Jag önskar verkligen att jag var en människa som kunde se någon serie och bli helt inne i den i flera timmar. Jag har ännu inte sett en serie som jag helt blivit så inne i att jag inte kunnat gå och sova och slita mig ifrån den. Jag blir så rastlös efter några avsnitt.

I morgon kommer släkt från Halmstad. Då blir det mkt socialiserande. Dom ska ju vara mkt med mormor och hitta på lite med henne men jag tänkte få följa med på ett hörn. Blir så roligt att träffa dom! ❤️

Har börjat skriva dikter igen. Skrev mkt förut men inte gjort det på några år. Nedan kommer det en. 

Ha en riktigt fin dag!

Jag är inte alltid modig 

Jag är inte alltid stark

Jag har inte alltid svaren 

Eller står på stadig mark

Jag orkar inte alltid kämpa

Jag faller hårt ibland

Tappar livsgnista och styrkan

Det försvagar efterhand 

Jag tappar ofta bort mitt hjärta 

Men jag gör så gott jag kan

Man är ensam då det gäller

Då saknar man varann

Jag kämpar mot demoner

Med vad som är rätt och fel

Men ur mörkret kommer ljuset

Som gör mig stark och hel

Utbränd

Det är bara för mkt just nu! Jag vet liksom inte hur jag ska hantera allt. Att få en cancer diagnos ena dagen och sen bryta lårbenshalsen den andra dagen går liksom inte att ta in. Det ovanpå all annan jäkla skit. Jag är helt enkelt utbränd gällande alla sjukdomar och annat. Så sjukt trött på att ligga inne och jag känner att jag inte är lika "trevlig" som jag brukar vara. Jag orkar liksom inte. Jag är ju inte otrevlig men orkar inte prata med alla nya ansikten som kommer. 

Har även utökad hjälp av hemtjänsten så dom kommer varje dag nu på fm. Nya ansikten varje dag. Får rabbla det jag behöver hjälp med. Personalen är ofta vikarier och många kan inte ta något eget initiativ. Dom är unga och osäkra. Många behärskar inte det svenska språket riktigt och det blir fel. Det blir väldigt jobbigt att förklara flera ggt gällande typ allt. Jag vet att det inte är lätt att vara ung och oerfaren och jag försöker verkligen vara trevlig men jag blir trött helt enkelt. Nu på måndag har jag hjälp med dusch och har sagt att det MÅSTE vara en kvinna. Så jag hoppas att det blir så. 

Har väldigt ont och det påverkar humöret negativt. Att ständigt ha smärtor. Igår kändes det bättre i höften men idag är det så ont igen. Det är hemskt att inte ens ta sig ut på altanen 😢 kan bara sitta i soffan eller ligga i sängen. Känner mig såå instängd. 

Jag ber om ursäkt över detta gnälliga inlägg men var tvungen att skriva av mig. Tur att jag har min Egon! Han är bara sååå kelig sen jag kom hem! ❤ han måste ha känt sig väldigt ensam. Min bror Fredrik har skött om honom under tiden och kisse var då välskött.

Less på denna värme! För min del får det börja stört regna. Kan ju bara vara inne. 

Trevlig helg!

lårbenshalsen

På ronden idag fick jag reda på att det är lårbenshalsen jag brutit. Jag och Agda 87 år. Nu är jag opererad och dom har spikat ihop mig igen.

Tyvärr verkar detta med läkningen gå betydligt långsammare än vad jag trodde. Jag fick ju veta att man kunde stödja på benet direkt efteråt så jag trodde liksom att jag skulle kunna gå typ som vanligt vid detta laget men tyvärr är det inte så. Det gör vansinnigt ont och det känns som att spikarna dom opererat in ska lossna närsomhelst. Har provat gå med ett gåbord men det går väl sisådär. Har i af tagit mig in i duschen idag och det var väldigt skönt! 

Det tar upp till ett år innan denna typ av fraktur läker. Mkt betor på allmäntillståndet innan och tyvärr är jag ju rätt skröplig sen förut. Måste nog inse att jag kommer att behöva mer hjälp för i dagsläget tar jag mig inte till duschen hemma. Rullstolen ryms ej i badrummet. Läkaren trodde i af att jag kan åka hem till helgen. Jag är så fruktansvärt rastlös och otålig så vet inte hur jag ska stå ut. Längtar så efter Egon och undrar hur han har det. Min bror Fredrik sköter honom så det går nog bra. Ibland undrar jag hur jag skulle varit som mamma. Är ju helt nojig och överbeskyddande mot Egon och skämmer bort honom 🙂 

Reumatoligen ringde igår och sa att jag inte kunde få remicade på minst 3 veckor pga operationen. Det kommer att bli väldigt långa veckor. Det underlättar inte precis att ha en fraktur man försöker avlasta. Kroppen tar så mkt stryk.

Jag vet inte om dom råkade skära sönder någon nerv som reglerar hunger på operationsbordet. Äter som en svältfödd bäver. Äter lunch, middag, kvällsfika, godis, ofta dubbla efterrätter, glass, smörgås mm. Är hungrig och sugen heela tiden 😎 personalen har gått till hotellet åt mig för att köpa glass och godis och igår blev det kiosken. Har säkert gått upp 10 kilo. 

Nä nu har jag inte tid att skriva mer. Har viktiga saker för mig och ont om tid 🙄 måste nog ändra kanal på tvn eller be om mer juice. 

Ha det så gott! ⚘

fraktur

Jaa så var jag här igen då. På Sunderby sjukhus. Jag skrevs ut i måndags så hann vara hemma 2 dagar. Just nu ligger jag på akuten men ska få en plats på ortopeden men vet inte när det blir.

Jag skulle till hudmottagningen idag. Hade skorna på mig och taxin hade kommit. Släppte in Egon och gick till skafferiet för att ge han några godisar. Men något hände då jag böjde mig mot golvet. Ramlade framåt, gjorde världens vurpa och landade på höger höft. Skrapade upp 2 sår på armen och gjorde illa handleder och lite överallt. Som tur var hade jag mobilen på bänken och kunde ringa Fredrik. Hasade mig på rumpan hela vägen till ytterdörren så att jag kunde öppna. Fredrik lyfte upp mig och Cissi hjälpte mig att torka bort lite blod. Jag trodde ju att jag kunde stå och gå men det gjorde alldeles för ont att belasta. Fick bli rullstolen till hudmottagningen. 

Läkaren på hud tyckte att jag skulle svänga om akuten för att röntga höften. Fick vänta länge men tillslut blev det av. Åkte tillbaka till akuten för att vänta på svaret. Det dröjde länge och tillslut fick jag nog och ringde en sjuktaxi för att åka hem. Trodde ju bara att det var en sträckning eller nåt. Då jag ringt kommer en sköterska och säger att jag måste avboka taxin för att jag har en fraktur I höften 🙄. Blev rätt chockad. Borde man inte skrika rakt ut då typ. Har legat timmar helt utan smärtlindring. Tyckte det var konstigt att jag inte alls kunde stödja på benet.

Så det var bara att stanna kvar. Fick ringa Magnus och Fredrik och ordna hit saker och ordna med katten. Ingen hade ju nån nyckel men jag hade en just nedanför brevkastet och på något sätt fiskade dom upp den med nåt magnetiskt 👍. Magnus körde hit med saker och medicin ❤

Nu har dom satt nån lokal bedövning i höften. Har rätt ont. Så fort jag rör benet så känns det mkt! Blir intressant och se om jag kan sova något. Planen är att operera i morgon då man tydligen måste det då denna typ av fraktur ej läker själv. Jag hoppas bara att det går fort och smidigt så jag kan åka hem fort. Blir dessvärre ännu en midsommar här.

Det känns så tråkigt att behöva be om hjälp och vara beroende av andra pga dessa jäkka sjukdomar och skit. Det är nästan det som är jobbigast och oroa sig över Egon.  Jag är så rädd för att jag kanske inte kan ha kvar honom för helt ärligt klarar jag inte det! Han är ju min bästa vän! Fredrik ska sköta om honom och så tacksam för det. Jag önskar att jag var den som hjälpte och var någon att räkna med. Inte alltid vara den sjuka som behöver hjälp. Jag hoppas verkligen ni vet hur tacksam jag är för den hjälp jag får ❤

Kl är snart 23 och har legat på denna brits i 8 timmar nu med en fraktur. Det känns som att jag ska gå sönder. 

Ville bara skriva och berätta så ni vet ❤

Glad midsommar! ⚘⚘⚘

hemkomst

Idag skrevs jag ut från sjukhuset så det blev bara en snabbvisit denna gång. I vanlig ordning hade jag nån infektion någonstans och fick antibiotika. Det stora problemet var blodtrycket som har legat extremt lågt. Känner av det rätt mkt här hemma men kan ju inte göra så mkt åt det. Bara vänta och se om det stabiliserar sig.

Bror Magnus hämtade ut min nya medicin idag mot leukemin. Det känns helt overkligt och har nog inte fattat riktigt att jag nu faktiskt har en allvarlig blodsjukdom som det stod i beskrivningen. Även om jag känt på mig att jag skulle få cancer så är det svårt att förstå. Har precis tagit den första tabletten. Självklart skummade jag igenom ev biverkningar och det var ingen rolig läsning. Men man har ju ingen aning hur man kommer att reagera eller vilka biverkningar man ev får. Bäst att lämna det. Jag hoppas att den kommer att hjälpa mig i allafall! Tyvärr sänker denna medicin också immunförsvaret och jag vill INTE ha fler infektioner!

Måste få remicade väldigt snart! Så dålig. Hoppas att dom har nån tid nästa vecka och att ingen ny infektion hinner hoppa på mig!

Det var så roligt att komma hem! Egon kom springandes jamandes och var så glad. Bror Fredrik har varit här med kisse och det var städat och diskat och så fint i lägenheten. 

Ska bli såå skönt att få sova i egen säng och ingen som kommer och tar kontroller och blodprover. 🙂 

Lev och må! 

KML

Jag var ju på hematologen i måndags pga att dom vita blodkropparna var höga. Läkaren skulle ringa mig i morgon för att tala om vad benmärgsprovet visade som dom skickade till Umeå. Hon sa att det räckte med att ringa men att man brukar kallas personligen om man har ex cancer.

Igår ringde en sköterska från hematologen och gav mig en läkartid idag 13.00. Ni kan ju tänka er hur orolig jag varit. Tankarna har varit väldigt mörka. Har varit så rädd för detta besök!

Moster Anso var snäll och följde med. Fick ta prover och sen träffa läkaren. Jag har KML. Kronisk myeloisk leukemi. Detta är en ovanlig sjukdom och ca 90 personer insjuknar varje år och självklart är jag en av dom. Ofta upptäcks detta via ex en hälsoundersökning. Man behöver inte ha så mkt symtom. Jag har senaste tiden varit väldigt andfådd, trött och yr. Typiska symtom. 

Blev såklart livrädd! Men läkaren berättade att man sen år 2000 kommit väldigt långt med medicin mot detta. Jag ska ta en tablett dagligen och kan vara hemma och leva rätt normalt. Så länge sjukdomen befinner sig i detta stadium så räcker det med det. Om den däremot utvecklas och blir akut blir det en tråkig historia. Jag kan även ta remicade trots detta och det var bara så bra.

Sjukdomen går inte i arv eller uppstår pga andra sjukdomar, infektioner osv. Om sjukdomen inte behandlas övergår den I blastfas som liknar akut leukemi.

Om man får KML har det skett en specifik förändring i arvsmassan i vissa blodstamceller. Förändringen gör att dessa sjuka KML cellerlever längre och förökar sig snabbare än vanliga blodstamceller som gör att dom vita blodkropparna ökar mkt kraftigt. Därför såg man ökade vita i mitt blod  och tillsammans med övrig blodbild kunde man fastställa KML.

Är såklart väldigt ledsen över detta. Jag tyckte att jag hade nog. Det kommer nog ta ett tag att smälta detta. Jag har ju känt på mig så starkt att jag skulle få cancer och tyvärr stämde det. Jag hoppas bara att medicinen ska fungera och att jag inte utvecklar resistens mot den för då blir det inte bra. Det är bara otroligt hur skört livet är och hur lätt det är att något uppstår på ens resa genom livet. 

Så ta hand om er själva och andra. ❤

Glad sommar!

Glad sommar allihopa! 

Det var ett tag sedan jag skrev. Jag har inte mått så bra varken fysiskt och psykiskt. Mina vändor på akuten ledde till en tid på hematologen som jag väntat på och som var igår. Mina vita blodkroppar ligger väldigt högt och om man då som man ofta gör googlar så hamnar man ganska direkt på leukemi. Så har varit lite orolig för besöket på hematologen men läkaren där tyckte inte att min blodbild antydde det. Så det var såklart jätteskönt att få höra. Men dom vita blodkropparna var nu ännu högre och hade stigit från 40 till över 60. Dom tog ett benmärgsprov från höften för att skicka till Umeå så fhv får jag svar i slutet av veckan. Jag fick bedövning innan och det kändes knappt något. 

Detta har lett till att jag inte kunnat få remicade så är väldigt dålig nu. Jag blir bara sämre och sämre. Jag är väldigt orolig för att bli så sjuk som sist då jag låg inlagd och fick be om bäcken då jag inte tog mig på toa. Jag kan inte få remicade innan detta med blodkropparna retts ut. Har varit tvungen att sluta med sjukgymnastiken då jag är för dålig. Känns ganska tråkigt att bli så dålig nu då det är sommar och man ändå vill orka ta en promenad och träffa nära och kära.

Har äntligen fått fram målarsakerna och hela köket är bombarderat. Jösses vilken plats det tar och dyrt som attan. Jag kan ju liksom inte sälja tavlor då jag målar just allt och ingenting på duken och Lasse 4 år är en stjärna bredvid mig 🙂 men kul är det! Tyvärr så protester axlar, nacke, rygg och bröst vid utförande. Otroligt frustrerande. Det känns liksom om kroppen börjar stänga ned del för del. Skrämmande!

Har inte hört något från Göteborg och anar att det inte blir någon operation förrän till hösten. Ska försöka ringa och få tag i någon där för att få nåt besked.

Annars har vi haft lite släktträff då vi urnsatte morbror Stefan på Hertsö kyrkogård och hans son Andreas och flickvän Maria var här. Begravningen skedde i Halmstad men Stefan ville alltid flytta hem igen och nu fick han det. Vi får besök av hallänningarna senare i sommar. 

Camilla har hjälpt mig att planterat lite blommor och gjort fint på altanen. Jag och Egon njuter av solen och lyssnar på ljudböcker. Har just lyssnat klart på en serie i ca 46 delar och den var så bra! Man lär ju känna karaktärerna och blir ju helt fast. Jag kan varmt rekommendera fjällrosor skriven av Laila Brenden. Uppläsaren var såå bra!

Handlar om 2 systrars liv och uppväxt på 1870 talet.

Jag längtar så bort från denna betong. Till grönska, skog och vatten. Jag känner mig så fast här och i min kropp. Jag vill bara att operationer ska komma igång. Jag väntar även på att få operera händerna och det börjar bli väldigt akut. 

Man får försöka ta en sak och en dag i taget. Men det är lätt att fara iväg och inte leva i nuet. Försöka njuta av sommaren. 

Lev och må och ha en skön sommar! ⚘

Några bilder från altan och urnsättning. 

En evig väntan 🙄

Ibland skriver jag inlägg utan att länka till dom så ni vet. Om ni vill kika in 🙂

Det känns som att mitt luv går ut på att vänta på saker. Allt är en evig väntan. Jag väntar på operationen i Göteborg,  jag väntar på olika läkartider, på remisser, på färdtjänst, på sjukresor, på hemtjänst, på matleveranser, på att ha mindre ont, att infektioner lägger sig, på röntgen, på tandläkartid,  på optikern mm.

( väntar även på den där lottovinsten)

Just nu ligger jag i en säng på akuten. Först väntade jag 30 min på läkaren på reumatoligen. Det var meningen att jag skulle få remicade droppet idag men jag råkade skriva på 1177 att jag måste få röntgat knät eftersom jag har fått mkt ondare och tänkte ifall att nån skruv/platta rört på sig. Har ju protes. Detta ledde till att reuma läkaren inte vågade ge mig droppet ifall jag hade en infektion där. Ändå har jag ingen feber, mitt infektionsvärde låg bra och känner mig inte sjuk. Så blev rätt arg på läkaren eftersom jag inte såg någon anledning att inte få droppet. Denna försiktighetsåtgärd beror bara på att läkaren är så rädd för att något ska hända så hon skulle få skulden. Hade min vanliga reumatolog jobbat hade jag fått droppet. Blir så arg för att detta ledde till att jag får lida och ha ont. Behöver remicade!

Så sen fick jag vänta igen medans reumatilogen skrev en akut remiss till ortopeden. Tog 45 minuter. Sen fick jag vänta på att få bli inskriven, på ortopedläkaren och nu på röntgen...🙄. Ortopedläkaren trodde inte heller på nån infektion men ville göra en röngen. Sen ska jag vänta på att röntgenläkaren ska titta på bilderna, skicka svar till ortopeden som Sen ska kalla in mig igen för besked. Sen ska jag vänta på sjukresor hem.

Är så galet trött på all väntan och jag väntar inte ens på något trevligt. Bara massor av läkarbesök av diverse slag. 

Nu har jag varit på röntgen och tillbaka på akuten. Fick just veta att jag hade väldigt höga vita kroppar som är förhöjda vid infektion. Inte bra. 

Har som inte tid att ligga här för vi ska och se Jon Henrik i Boden ikväll. Lite orolig för att bli inburad här. 🙄 det brukar som bli så idag jag är här.

Nä nu ska jag vänta vidare.

Lev och må! ⚘

utflykt

I kväll är det dags för ett SM guld! Det börjar bli dags. Jag har för avsikt att se matchen. Tror dock att Luleå får det tufft och tyvärr vinner Färjestad. Det positiva med det är att vi då har chans att ta guld på hemmaplan 🙂 oliiiidligt spännande!

Har varit på ranten idag.och åkt med en väldigt hjälpsam kille. Vi var tvungen att stå stilla och ladda färddatorn innan vi kunde åka. Har jag aldrig varit med om. Men jag utnyttjade situationen och frågade om han visste hur jag kommer in på messenger igen efter inlämningen för lagning. Han tog min telefon och knapprade på lite och vips var jag inloggad. Det var ju supersnällt av honom! 🙂

Åkte till dollar för att köpa ljus och lakan till sängen. Kom hem med något mer. Det är lätt hänt. Men höll allvarligt inte på att kunna lyfta den. Kassörskan var så hjälpsam och hjälpte mig att sätta upp varorna på bandet och packa ner i påsen. Träffade på 2 hjälpsamma människor idag ❤ överlag så är människor oftast hjälpsamma om man ber om hjälp och ofta gör dom det utan att jag ber om hjälp ens ex om jag tappar något på golvet. Man kanske vågar tro på mänskligheten trots allt.

Har tänkt ringa tandläkaren i typ 7 månader. Nu är det riktigt akut. Bitit sönder en tand och nu är det ingen återvändo. Den är så vass så att den skär sår på tungan. Kan bara tugga på höger sida och det gör ont bara att dricka. Jag tycker verkligen inte om att gå till tandläkaren 🙄 men måste ringa typ i morgon.

Nä lite middag på det här och sen hockey!

Hoppas dom får till en riktig offsidevändning i målområdet!

        Egon föga imponerad av mina köp

SM guld 2022 5 bokstäver?

Jag har blivit korsordsmissbrukare! Jag lovar. Min nya rutin är att jag stiger upp, tar en powerking ur kylen, sätter på nyhetsmorgon och grabbar ett korsord. Prenumererar just nu på Allas och där finns bra korsord. Har även köpt en tjock korsordstidning, lite överkurs 🙂. Sen löser jag upp till 5 korsord per dag beroende på svårighetsgrad. Jag är absolut ingen elit lösare men det är roligt, bra för knoppen och väldigt beroendeframkallande! Av alla mina missbruk genom åren är detta det minst farligaste. När jag liksom börjar med något så blir jag som besatt. Det finns som ingen hejd. Men det är bra att träna hjärnan!

Har nu droppat i ögonen 5 dagar. Har en väldigt envis ögoninflammation som snart varit i 3 veckor 🙄 kruxet är att få i dropparna! Måste använda båda händerna för att få ut dropparna, spärra upp ögonen och sikta. Hamnar lite överallt. Men det börjar bli bättre.

Har som alla andra drabbats av hockeyviruset. Jag som inte är så speciellt intresserad annars. Har suttit klistrat vid tvn och ropat högt när det blivit mål. Så oliiiidligt spännande. I morgon kan Luleå bli svenska mästare! Men det vore ändå roligt om det blev så att dom vunnit på hemmaplan.

Fortfarande inget hört från Göteborg. Ska ringa dit till veckan. Ska börja sjukgymnastik till veckan- igen. Hinner bara börja så händer något. Ska till ortopedtekniska och få nya skor. Har fått tid hos optikern för tycker att min syn har blivit mkt sämre. Ser knappt korsordet trots läsglasögon. 

Inte hört nåt mer om el scouter. Vi har ju startat processen men ärendet skulle upp i någon nämnd. Hoppas på att få den snart nu när det börjar bli sommar så smått. Men allt tar sån tid. 

Väntar på alla möjliga saker just nu. Hatar att vänta och att inte kunna påverka.

Har tagit upp mitt diktskrivande igen. Skrev mkt dikter förut. Har gått med i en grupp där jag brukar publicera ibland. 

Har fortfarande väldigt mkt problem med nacken. Nacken vill åka ned och åt vänster då jag sitter och slappnar av. Sen fastnar den i framåt läge och får alla neurologiska problem. Väntar bara på att jag ska ramla. 

Lederna känns faktiskt väldigt bra just nu. Alltid något! Synd bara att så många redan hunnit bli förstörda.

Näää ett korsord på det här! 

Lev och må! ❤

liten uppdatering

Jag har min telefon på lagning och känner mig helt lost utan den!

Har min gamla telefon för tillfället. Har ingen swish eller bank id på denna så har ingen aning om vad som händer på mitt konto. Som tur var så kom jag på att betala alla räkningar igår och se till att det finns lite pengar på kontot. Inte roligt att stå med skägget i brevlådan för att det saknas pengar om man ska handla något.

Jag tänkte att jag inte kunde blogga då telefonen är på lagning men sen kom jag på att jag ju kan blogga på plattan 🙂 det tar en jäkla tid men har inte så bråttom. Så här kommer ett litet inlägg. 

Påsken var jättebra och umgicks med nära och kära. På torsdagen var jag till bror Magnus och Sofia och fick prova äta råbiff. Tyckte det var rätt gott men inget jag skulle välja om jag var på restaurang. Magnus hade gjort väldigt goda tillbehör och pommes frites till. Efter maten överraskade dom mig och hade gjort en kladdkaka med bär. Dom sjöng även ja må hon leva 🙂. Jag låg ju på sjukhus på min födelsedag så blev firad nu efteråt. Fick även en stock snus. Jag hade ju varit på bolaget och köpt mousserande vin så det drack vi också. Måste säga att det var väldigt gott!

På fredagen kom moster Eva hit och lagade inlindad kyckling filé med gorgonzola sås och hasselbackspotatis. Fyy tusan så gott det var! Var så hungrig så var som ett barn som frågade när maten var klar typ 10 gånger 🙂. Drack vin till och det var gott! Sen surrade vi och umgicks.

På lördagen for jag till vännen Pernilla. Cissi kom också dit. Vi beställde Kinamat som var gott men en aning för starkt. Jag är superkänslig för stark mat. Vi hade super trevligt och surrade samt gjorde en hockeyfilm 🤣 ja jösses! Vi kan absolut ingenting om hockey. Så sjuk film! Det är så kul att spåra ut lite ibland! 

Gjorde inget speciellt resten av påsken. Jag är ingen som brukar fira så mkt. Såg bara lite serier och tog det lungt. 

Jag väntar och väntar på en ny tid i Göteborg. Tänker ringa dit till veckan och fråga om operationen är mkt långt bort. Är så fruktansvärt less att ha detta jäkla sår! Dom kunde inte operera mig på grund av personalbrist. Har dom inte fixat det tycker man. Jag har ju hög prioritering så förstår inte vad som händer.

Har hunnit ligga på sjukhus några dagar. Jag ringde ambulans pga mina nackproblem. Jag kunde inte hålla upp huvudet. Då jag böjde huvudet fick jag hjälpa till med handen för att få tillbaka huvudet i normalläge. Nacken liksom hakar upp sig. Fick fruktansvärt många neurologiska symtom. Hade starka spasmer, vinglade omkring och hade ingen balans alls. Då jag skulle gå på toaletten på natten så fick jag spasmer i båda händerna så höll på att falla då jag tappade greppet om rullatorn. Jag sluddrade, det dånade i öronen och det var så obehagligt. Jag åkte in och dom tog massa prover. Sänkan var hög och det visade på urivägsinfektion. Dom la in mig på medicin avd. Jag fick vätskedropp då jag var uttorkad samt att det visade på dåliga njurvärden. Dom gjorde en magnetröntgen och det visade inget speciellt i nacken. Jag tyckte att dom liksom glömde bort nacken som var anledningen till att jag ringde ambulans. Jag ville träffa en ortoped men dom tyckte att det var bättre att jag fick en tid till ortopeden i stället för att dom skulle göra en stressig bedömning runt sängkanten.

Har nu varit till ortopeden och dom vet inte vad mina problem beror på. Fick inga svar alls. Ska göra en DT på nacken där man kan se om ex en skruv eller platta flyttat lite på sig och kan orsaka problemen. Idag har jag fått samma problem. Dom uppstår alltid då jag varit igång lite mer. Igår var jag ganska pigg så höll på att rensa lite och var igång lite mer. I morse kände jag inte av nacken så mkt och hade inga neurologiska symtom. Jag och moster Eva åkte till mormor och jag satte mig i hennes gungstol. Då jag reste mig upp sen hade jag ingen balans och kände mig svimfärdig. Fick spasmer och mådde konstigt. Tänkte att det kanske berodde lite på lågt blodsocker och åt några godisar men symtomen försvann inte. Dom kommer och går liksom. Jag mådde lite bättre sen och vi åkt till willys och handlade. Eva hjälpte mig in med varorna. Sen kom symtomen tillbaka. Nu går jag med rullatorn här hemma då jag liksom raglar fram då jag går. Tappar helt balansen och höll knappt på att kunna ge Egon mat då jag håller på att ramla då jag böjer mig ner.

Nu sitter jag i soffan och har rätt ont i nacken. Törs inte anstränga mig alls. Detta brukar sitta i några dagar så är lite orolig att det blir värre. Jag vill verkligen veta vad den som händer och varför bara efter ansträngning. Är det muskulärt? Nån nerv i kläm? Det är väldigt frustrerande! 

Nu ska jag äta av min sallad jag plockade ihop på willys. Lite godis och påskmust. Har inte besökt bolaget nåt mer så det finns inga alkoholhaltiga drycker här. Tur att jag inte är så mkt för det.

Önskar er alla en trevlig valborg! ❤

glad påsk!

Glad påsk till er alla! 🌷🌷🌷

Idag har jag varit på ett ställe jag inte varit till på typ 6 år. Systemet. Det fanns inte en endaste topp! Irrade omkring och tillslut bad jag en anställd herre om hjälp. Tänkte nämligen unna mig lite mousserande vin i helgen. Så de så.

Då jag lika var vid kvantum handlade jag lite som jag glömt ex hårda knallar till katten,  en påskblomma, en kajal mm. Det var verkligen blandade småhopp i påsen.

Nu väntar jag på att broder Magnus ska hämta upp mig för middag hos han och Sofia. Vi ska äta råbiff som jag aldrig ätit. Blir otroligt spännande! 

Lev och må! 

då godis skålar inte räcker till

Då använder man en brödkorg!

🙂

nackbesvär

Nu är jag hemma igen efter en runda i sunderbyn. Jag fick ringa ambulans förra onsdagen för hade fruktansvärt dåligt i nacken. Jag kunde inte räta upp mig ordentligt,  fick hjälpa till med handen för att få bak nacken igen. Fick många neurologiska symtom som sluddrigt tal, spasmer, skakningar, kunde inte äta, raglade fram, höll på att ramla flera gånger. Hade väldigt ont och kunde inte sköta om Egon och mig själv. Skulle rengöra Egons låda och nacken fastnade i framåt läge. Höll inte på att kunna räta upp mig igen. Fastna i en kattlåda 🙄

På akuten togs prover som visade på uttorkning,  näringsbrist, saltbrist, blodbrist, njursvikt, höga infektionsparametrar och man hittade bakterier i urinen. Så jag lades in på medicin avd och fick vätska i dropp samt antibiotika. Dagen efter fick jag göra en magnetröntgen som inte påvisade någon infektion I nacken. Man kan säga att nacken helt blev bortglömd. Jag krävde att få träffa en ortopedläkare och det skulle komma förbi en på konsultation. Sen ändrades det och nu ska jag få träffa en ortopedläkare inom 2 veckor...🙄 så jag har absolut ingen aning om vad som händer i nacken. 

Symtomen uppkommer alltid dagen efter jag har ansträngt mig mer fysiskt. Förra gången jag tränade fick jag samma dagen efter. Denna gång hade jag bara torkat och pysslat lite mer hemma, renbäddat och typ tagit toaletten. Det börjar med en enorm trötthet i nacken och musklerna runt om. Sen börjar nacken haka upp sig och får väldigt svårt att böja bak nacken igen om jag ex stått böjd ett tag. Sen kommer alla neurologiska symtom och denna gång blev det bara värre och värre. Förut har symtomen gått tillbaka efter ca 2 dagar men har aldrig haft så kraftiga symtom som denna gång.

Så jag är inget klokare. Blir intressant att se vad ortopeden tror. Någon som haft samma? 

Fyllde åter år på sjukhuset. Jag var väldigt nere den dagen. Det kändes bara så jäkla hopplöst! Det är inget liv att åka in och ut på sjukhus och att sjukdomar och symtom bara avlöser varandra. Jag hade liksom ingen ork kvar. Så ledsen för att operationen inte blev av och att nacken nu krånglar. Allt kändes bara nattsvart. Då man inte har något att se framemot. Har dock kravlar mig upp ur gropen nu. Men känner mig lite låg.

Nu är jag hemma igen och det är så skönt! Sovit som en klubbad bäver. Har skurat lägenheten och skurat toa. Dammtorkat mm. Har inte tagit det så lungt som jag borde. Vet att jag nu måste börja äta bättre och dricka mer. Läkarna sa att det inte kan bli någon stor bukoperation med så dåliga värden. Så det är bara att tvinga i sig mat.

Så nu väntar jag på Willys som ska komna hit med mat. Beställt ingredienser till köttsoppa 🙂 hoppas bara att jag orkar göra den!

I morgon ska jag på middag hos bror Magnus och Sofia. Vi ska äta råbiff. Har aldrig ätit det och det ska bli så spännande att se om jag tycker om det. 🙂

Glad påsk allihopa! 🌷🌷🌷

lördag

Oj vad tiden går och längesen jag skrev något här. Har inte mått så bra den sista tiden varken fysiskt eller psykiskt. Det brukar ju liksom gå hand i hand. Förra helgen såg jag inte en människa och orkade absolut ingenting. Var småfebrig, snuvig och lite ont i halsen. Tog prover i måndags för remicade behandlingen på tisdagen och det visade sig att mitt blodvärde var väldigt lågt och det förklarar ju lite av min trötthet. Nu känner jag mig lite bättre efter remicade men det känns inte riktigt 100. Tror mkt av mitt psykiska mående beror på att operationen blev inställd för luften gick liksom ur mig. Det är jobbigt då man ställt in sig och verkligen sett framemot något som sen inte blir av. Jag hoppas verkligen att det blir nu snart innan sommaren! 

Blir flera svängar till sunderbyn till veckan också. Har fått 2 sår under ena foten som gör fruktansvärt ont. Det är svårt att få dom att läka eftersom jag belastar foten hela tiden. Ska till fotterapeuten samt prova ut nya skor. Ska bli helt underbart att slippa ha ont i varje steg man tar. Ska egentligen till ögon på måndag 07.30 🙄 men ska omboka tiden. Har börjat se så dåligt tycker jag. 

Var ut till storheden igår och gick på Sambo. Dom har väldigt fina kläder men lite dyrare. Har bestämt mig för att börja köpa lite mer kvalité för är väldigt less billiga HM toppar som helt spårar ur efter en tvätt. Tyvärr följde jag inte mitt eget beslut och köpte 4 toppar från Kappahl. Helt vanliga tråkiga baskläder. Måste köpa en helt ny garderob nu när allt har blivit för stort. Ett ganska angenämt problem.

Nu har lilla mormor fått flytta till ett boende på Björksgatan. Jag hoppas verkligen att hon ska trivas. Hon har tagit dit katten Kurre som bott hos min kusin Johnny tills nu. Tror inte att han kommer att må särskilt bra där och mormor kan inte längre sköta om honom. Tyvärr. Tror det är en tidsfråga innan hon öppnar fönstret och släpper ut honom. Jag hoppas man slipper bli gammal! Halmstadsgänget kommer nästa helg och mormor blir 90 den 5/4. Blir roligt att träffa dom!

Anna är här i stan I helgen så hon och Maria kommer hit i morgon och hälsar på. Om det är ok väder så ska vi ta rullgösta och gå en sväng. Har ett paket från lyko som ligger och väntar på Ica 🙂

Sitter och ser V75. Har spelat och tänkte vinna stort. Har bara gått en avd. Funderar om jag ska unna mig en pizza. Har blivit helt hopplös gällande mat! Värre än någonsin. På måndag...

Trevlig helg! ❤

           Bilder från helgen

         Har beställt 4 mössor av en tjej på          Facebook. Här är en 🙂

Blandade övningar 🙂

I lördags åkte jag och Eva till mormor på boendet. Vi fikade lite och sen tog vi ut henne i solen så hon fick lite luft. I och för sig passade hon på att ta sig en rök så luften blev lite blandad 🙂 men hon var glad och pigg så det var roligt.

Sen åkte jag och Eva till Willys för att köpa ingredienser till en kycklingsallad  som vi tänkte äta och sen se melodifestivalen. Jag (eller Eva) öppnade en flaska mousserande vin som jag tänkte smaka på. Det var ett gott vin! Min käre bror kom förbi med den för flera månader sen. Jag har inte druckit vin eller nån alkohol på flera år. Har smakat nån öl som Magnus har gjort och 1 öl på nyårsafton. Men minns inte ens då jag var berusad sist. Hur som helst drack jag 2 glas och blev nöjd. Eva körde ju bil.

Sen var det dags förI melodifestivalen. Bagge var såklart min stora favorit! Evas också. Jag har varit ' kär: i honom i åratal. Enda sen idol startade och han var jurymedlem. Han är ju väldigt folkkär och det kan man verkligen förstå! Han är som en snäll teddybjörn med en sångröst som gör en mållös! Svenska folket röstade på honom men den internationella juryn tyckte annat. Det är helt jäkla sjukt att den juryn ska bestämma vilken låt Sverige ska skicka! Bagge kom tvåa men för mig är han den solklara vinnaren. Jag blev totalt chockad då Anna Bergendhal kom sist! 🙄 det var mitt 2a hands val.

Söndag blev en lugn softar dag med lite hushålls göromål och serier. Hur kan det komma sig att det alltid finns något man borde tag I I hemmet? Tycker jag plockar hela tiden men det är ändå lite hafsigt. Jag skyller på Egon! Han har leksaker runt golvet. Sen är det ju svårt när jag ex inte kan dammsuga när jag vill. Har stöd varannan vecka och hur det blir är oklart...beror helt på vem som kommer!

Har fastnat i en mycket spännande serie. Den heter Gueen of South. Går på Netflix. 

Idag har jag och Camilla gått på stan. Som vanligt handlar jag något. Kan man gå på stan utan att köpa något? Har som vanligt inte provat kläderna innan så ska göra det snart.  Hittade 2 par byxor på rea, 2 linnen, 2 toppar, en godiskorg som egentligen är en brödkorg, en fönster prydnad till som är i samma stuk som den jag köpte förra veckan och lite smink. Camilla hittade ingenting 🙄 jag har märkt att jag ofta köper 2 av allt. Jag borde heta Linda Topp Bäckqvist 🙂 men jag måste faktiskt köpa lite kläder nu då jag gått ner i vikt. 

Nu har jag svimmat i soffan med kisse kotten. Ska snart äta rester av kycklingsalladen. Sen blir det klädprovning och pyssel. I morgon och torsdag ska jag träna. 

Ha det gott! ❤