Att våga be om hjälp

Jag vill tro att det ligger i människans natur att hjälpa andra. Dom flesta av oss mår bra av att känna oss behövda och hjälper gärna nära och kära-bekanta och obekanta. Det är desto svårare att be om hjälp. I alla fall har jag personligen problem med det och att ta emot den hjälp jag får och är berättigad till. Jag har under så lång tid fått ta hjälp av andra för att jag helt enkelt inte har klarat mig själv och visst har jag blivit bättre men jag får nog gå några terminer till på att ta hjälp skolan. Under tiden i Älvsbyn så började jag våga be om hjälp mer och mer även om det satt långt inne. Jag är van att vara den som hjälper andra p.g.a mitt jobb inom vården så att stå på andra sidan helt plötsligt var inte det lättaste.

Som det är idag så behöver jag rätt mycket hjälp. Har beviljats hemtjänst en tid framöver och har oerhört svårt att delegera olika hemuppgifter till dem. Känner mig dum då jag bara sitter i soffan och tittar på men försöker tänka att jag betalar för det och att dom har lön. Det är rätt påfrestande att ha nya människor hos sig varje dag då hemsjukvården också kommer hit dagligen. Jag är inte van att ha olika personer springandes men antar man kanske vänjer sig vid det med. Det finns hur mycket som helst att göra i lägenheten men tydligen har hemtjänsten rätt luddiga regler om vad dom får göra och inte. Jag kommer ihåg då jag själv jobbade inom hemtjänsten ( även i den gruppen som hjälper mig nu) att man inte fick bära ut stora mattor, handla, hantera pengar och putsa fönster ex.

Vill i möjligaste mån kunna klara mig själv och försöker göra lite lättare hushållssysslor. Jag måste dock lära mig att sluta krångla så mycket. Igår krånglade jag ut till bilen och höll varken på att ta mig ut eller in och köra bil med öppet buksår var inte så angenämt. Det var på tok för långt att gå från parkeringen i Sunderbyn och in till hudmottagningen. Jag orkade absolut inte göra en knop till på hela dagen. Jag antar att jag är så ofantligt trött och orkeslös pga att kroppen försöker läka stor hålet i magen. Kan inte någon bara söva ned mig så kan jag sova tills såret är läkt och den nya knäleden på plats. Kanske man skulle ge det som förslag åt kirurgerna vid återbesöket :)