livlangtanlinda: människor omkring

lördag 3 oktober 2015

människor omkring

Humöret går upp och ner och vissa dagar känner jag ett visst hopp och andra dagar letar jag snaror på internet (inte helt sant) Men jag antar att det är rätt normalt att känna så. Jag känner mig väldigt ensam i min situation. Det finns ingen i min närhet som varit med om nåt liknande. Det finns mycket jag inte berättar just för att jag vet att det antagligen inte skulle finnas förståelse för allt som händer och inte händer. Under dom sista tre åren har jag fått leva ett liv jag inte vill och många gånger känns det som att jag lever ett liv på sidan om. Vet inte hur jag ska förklara. Dessa år har gett mig såå mkt erfarenhet och insikter och dom vill jag inte vara utan. Men det kan vara rätt ensamt och utåt sett verkar jag nog rätt ok med allt som händer. Det är jag def inte. Jag har börjat få mer och mer ångest. Jag sover fruktansvärt dåligt. Det är ett enormt störningsmoment att det varje morgon kommer en sköterska med medicinen som måste stanna tills tabletterna löst upp sig i munnen och det tar ett tag. I regel har jag bara sovit någon timma då och ligga och torrprata med tabletter under tungan är inte min grej. Torrprata är det värsta jag vet med eller utan tabletter under tungan. Mitt minne är inte det bästa och depressionen gör att jag sällan kommer till skott. Alla där ute lever sina familjeliv med fredagsmys och idol kanske. Dom lever i en gemenskap och har varandra. Jag sitter här kväll efter kväll och har ingen jag kan utbyta tankar med eller ex prata om bukoperationen som skrämmer mig som tusan. Jag är väldigt tacksam över att jag trivs så bra med mitt eget sällskap och inte har några problem med ensamheten. Har ju i alla fall kisse kott.

Men jag saknar er jag av någon anledning inte kan umgås med. I kväll hade jag speed dejting med Eddi. Pernilla med familj skulle på nåt tårnedalsgippo här i närheten så då kom dom förbi en väääldigt snabb sväng. Men jag och Eddi hann prata med nallar, inspektera dator och telefon. sjunga imse vimse, gossa lite och fick en gapande puss. Tog nåt kort med mobilen så sätter upp det senare.
saknar Anna och Mysan. Vill kunna åka dit och hälsa på! Saknar Maria och Felixen. Saknar Camilla och vill träffa Lovisa. Saknar mostrar och släkten men mest av allt saknar jag mamma! Vad jag hade behövt henne nu! henne kunde man alltid ringa. Hade haft sånt stöd av henne. Som idag då jag skulle ansa blommorna lite. Visste inte var jag skulle klippa ner dom. Mamma var så duktig på blommor. Saknar äkta tjejkvällar med ett glas rött. Saknar mina ben då dom var friska. Saknar vissa kollegor och känslan av rutiner ett jobb ger för att inte tala om lönen. Saknar två små troll. Saknar hästar och ridning! Nedan bilder på människor och djur jag verkligen tycker om. Finns bilder på människor jag också tycker om men som inte vill vara med på bloggen och vissa har jag inte lyckats fota :)