Stappligt men på g!

Haft en jobbig natt. Märkte igår kväll att jag inte blev smärtlindrad trots shunten i ryggen och att det blev blött bak på tröjan. Den hade åkt ut. Fick åka upp på post op där en ny skulle läggas. Efter en timmes väntan med smärta kom en anesti läkare för att lägga en ny. Att vara nyopererad och försöka ligga på sida och dra upp knäna är inte det lättaste och gjorde ont som tusan och få blockaden är inte skönt. Efter en del muttrande från läkaren med kommentarer som " ojdå" och " det här var inte bra" och fler liknande kommentarer gjorde mig inte tryggare. Tillslut var den i alla fall inne.

Efter en stund domnade hela höger kroppshalva bort. Detta var tydligen inte bra. Blodtrycket blev låg och shunten satt inte rätt. Den avlägsnades och en ny kunde inte sättas förrän känseln kommit tillbaka och det tog två timmar. På andra försöket tog den rätt och fem på morgonen kunde jag återvända till avdelningen. Är en aning trött idag men...

Jag har stått upp och tagit två stapplande steg på mina nya knäleder idag! :) med gåbord och tre personal men ändå! Det kändes stelt, lite skrämmande och ont men samtidigt såå skönt. Insåg dock att det kommer att ta tid men nu är jag på rätt väg och nu blir det bara bättre. Underbart :)