söndag 13 augusti 2017

Dikt

Jag satt där vid din sida
Men du var inte där
Jag hoppas du slapp lida
Att du mår bättre där du är

Hade jag bara vetat
Ja vad hade jag gjort då?
Jag hade sagt att jag älskar dig
Men jag tror du visste ändå

Du försvann så fort, har inte fattat än
Tankar och känslor gör mig trött
Ska jag aldrig få träffa dig igen?
Sorgens ansikte jag mött

Men jag hoppas att du går brevid mig
Att du finns här fast jag inte ser
Att du ger mig av styrkan du bär hos dig
När jag behöver den och inte orkar mer

Sov gott, nu har du fått frid
Vi kommer att träffas igen
Tills dess får du gå här brevid
Älskar dig pappa vän!

4 kommentarer:

  1. Sååå fin dikt! ������

    Kraaaam A

    SvaraRadera
  2. Såå vacker dikt du skrivit �� �� �� !
    Lisa

    SvaraRadera
  3. Så fint skrivet! <3
    /Karin

    SvaraRadera
  4. Tack så mycket! Det värmer!

    SvaraRadera