onsdag 17 september 2014

viktigt

Vad är det egentligen som är viktigt här i livet? Givetvis varierar detta från person till person men det är sällan man verkligen sätter sig ned och funderar över vad och vilka som är viktiga i ens liv och prioriterar dessa/detta. Då man går igenom kriser och smärtsamma och jobbiga saker förändras oftast ens syn på vad som är viktigt och inte. Så har det i alla fall varit för mig. Man utvecklas och blir starkare och omvärderar eftersom saker och ting. Det är sällan man verkligen sätter sig ned och reflekterar över det man faktiskt har och ofta är det då man inte har det längre som man förstår hur glad och tacksam man borde ha varit medans man fortfarande hade det ex hälsan. Jag tar hälsan som exempel eftersom jag mer än väl vet hur oerhört jobbigt det är att alltid vara sjuk och jag är så avundsjuk på alla människor som är friska och starka. Dock är det ju så att dessa friska och starka människor ofta tar detta för givet och ingenting dom tänker särskilt ofta på och ja... så blir det ju. Jag går ju inte omkring och tänker på att jag kan se/höra utan tar det som en självklarhet.

Man kan inte alltid förstå andras prioriteringar och val här i livet. Något som är viktigt för någon kan te sig totalt oviktigt för en annan. Det enda man kan påverka är ens egna val och prioriteringar. Tror det är viktigt att sätta sig ned och verkligen fundera vad och vilka som får en att må bra och som ger en energi och ägna mer tid åt dessa/detta för att fylla på energi och glädje nivåerna. För mig är det just nu svårt att fylla på energinivåerna och känner mig rätt dränerad på energi då jag helt enkelt inte har möjlighet att göra det jag tycker är roligt och som får mig att må bra. Tänker då främst på ridning, träning och långa promenader med bra musik i lurarna. Gå på stan, shoppa, simma, laga mat osv.
Jag får försöka göra andra saker som jag kan göra och som jag tycker är roligt men just nu finns ingen energi/lust alls och det är svår koncentrera sig på något då man har ont och så trött så ögonen bara faller ihop.

Det är i alla fall oerhört viktigt att omge sig med människor man tycker om. Människor som ger energi och som tar en som man är. I en relation ska det vara ett givande och tagande men eftersom jag varit dålig så länge har det i mitt fall mest varit ett tagande och det kan jag känna lätt panik över. Jag vill också kunna vara den som hjälper och inte vara den som alltid behöver hjälp. Jag är självklart väldigt tacksam över den hjälp jag får! :) men ja... ni förstår. Jag har lite svårt för det där med att ta emot hjälp b.l.a när det gäller hemtjänsten. Det känns som att jag måste städa innan dom kommer och vara supertrevlig och tillfixad och detta sitter ju def i mitt huvud bara. Skulle kontakta dom då jag kom hem från sjukhuset då jag har rätt till hjälp tre dagar i veckan. Kom hem för en vecka sen och har fortfarande inte ringt...måste ringa idag.
Jag skulle verkligen önska att jag hade nån slags assistens som kom hit och ordnade med massa saker. Det är så mycket som halkar efter då sjukdom tar all tid och energi. Viktiga samtal som borde ringas, bilen som helt förfallit och lägenheten som är i stort behov av grundlig städning. Hemtjänsten städar varannan vecka men dom dammsuger, dammtorkar samt skurar bara. Finns ju såå mycket annat som skulle behöva få sig en omgång med såpa och trasa. Jag kan dock konstatera att det finns viktigare saker här i livet än att ha skinande fönster och skåpluckor. Beställa nya sängkläder från Jotex t.e.x ;)





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar