Otrevligt bemötande!

I måndags hade vi möte inför hemgång som jag trodde skulle bli samma dag. Jag hade packat och allt. Fina moster Eva kom ner från Arjeplog för att vara med och det visade sig vara ett otroligt bra beslut. Läkaren från avd var med men vet ej riktigt varför. Låg på geriatrik avd och känt henne i tre dagar...nåja hon var bra på att prata
Det var med nån sköterska och socialsekreterare på telefon och läkaren som ställt in mig på medicinen från psykiatrin. Han är riktigt vettig och lätt att prata med. Denna medicin är tydligen stöld begärlig så den ska delas och signeras av sköterska varje dag...pust. gillar inte att behöva ställa klockan för att få medicinen fast måste ju ändå upp och ta insulinet och äta frukost. På mötet togs det även upp att jag skulle få samtals hjälp via psykiatrin och även samtal kring beroende problematiken. Den nya smärt medicinen fungerar jättebra än så länge fast jag dragit ner cortisonet till 10 mg från 40 mg. Tyvärr tar det ett tag innan cortisonet går ur och svullnaderna går ner.

Hade blivit lovad att få träffa en kirurg för att han skulle bedöma om buken börjar bli operabel. Tyvärr var det läkaren jag absolut inte ville träffa. Han är fruktansvärt otrevlig! Saknar helt empati och är rent elak och har rykte om sig att vara en skitstövel. Han kom in och undersökte magen hårdhänt och sa saker som fick mig att börja storgrina.Då säger han att det inte spelar nån roll om jag är glad eller ledsen. Det påverkar inget...sen tryckte han ner mig gällande vikten och sa att det ju gått så bra i våras då jag lagade mat med dietisten?? Talade om att jag aldrig lagat mat med nån dietist. Han säger då " Linda! Jag blir så trött när du bara ljuger! Sa flera gånger att det inte stämde men han höll på sitt och var så jäkla elak. Det enda han hade i huvudet var vikten och sen påstår han att uppsalas läkare skrivit samma i sina papper som han snabb läst i korridoren. Talade om att det inte står någonstans och att han ju då kunde visa mig var det stod. Visst sa han och bläddrade och bläddrade och hittade såklart ingen sån anteckning då det ej fanns någon. ..han kallade mig åter för lögnerska och att jag inte ville det nog och det var ju bara att sluta äta. Jag var helt förstörd och storgrät och var så arg över allt han kallade mig. Talade om för honom att han helt saknar empati och då svarar han att det är hans bästa tillgång?! Sa också åt honom att han har uselt rykte och väldigt oomtyckt. Sa att jag inte tänker ha homom som läkare mer och frågade hur det känns att vara så ökänd som läkare. Hade jag haft en pistol hadr jag skjutit honom.

Det gick inte alls in i hans jäkla skalle att det är svårt att gå ner i vikt med cortison, rullstol, insulin och två andra vikt ökande mediciner. Det är ju bara att sluta äta enl honom. Dessutom kallade han mig knarkare
Det var en himla tur Eva var med och ställde krav och ifrågasatte saker och ting. Enligt skiten var jag inte intresserad när det är kirurgen som skulle kalla mig en gång i veckan och kolla såret och ta en vikt men det slutade dom bara med. Sen har jag legat inne för infektioner större delen av året.

Nu är jag flyttad till reuma och ska få en ny medicin otezla men även behålla stelaran. Sen är det ju bara så att dom ju får remittera mig till något ställe som kan hjälpa mig gå ner i vikt då det är en av sakerna som krävs för op. Kirurgen i uppsala skrev att huden och allmäntillståndet måste vara bättre och inga infektioner. Ska träffa min andra kirurg om ca två veckor och lägga fram om ett hälsohem dit man kan bli remitterad. Hade jag kunnat hade jag levt på pulver men det kan jag ej pga diabetesen. Kommer detta nånsin ta slut??