En osminkad historia

Då jag bröt benet 2008 började denna cirkus. Har ju varit sjuk hela mitt liv från nyfödd men just detta med benet började 2008 då det blev ambulans med två brutna ben från oliverna in. Detta drar man gärna parallella linjer till fylla och att jag kanske skulle ha gjort några ofrivilliga blandade hopp ner för trappan men så var ej fallet. Knät gick vika åt fel håll då jag skulle sätta mig och av mkt cortison behövdes ej mer. Det visade sig vara en stressfraktur i knät.

Efter 17 månader och tre operationer var benet läkt-men snett. Med tiden försämrades knät så mkt att det bara var ny knäled som gällde. Hade under dessa månader varit tvungen att äta starka morfin tabletter och där stod helt plötsligt beroendet i dörren.

2012 fick älskade mamma sin lungcancer diagnos. Hela min tillvaro rasade. Jag la in mig för avgiftning från tramadol då jag ville finnas till hundra procent för mamma. Mamma somnade in i maj 2013 och en vecka senare flyttade jag till Älvsbyn för att få behandling trots att jag slutat med tramadolen. Jag var dock helt under isen och det var så lätt att trilla dit igen och tyvärr orkade jag inte stå emot andra slags tabletter och behövde hjälp att klara min ocker valda vardag utan.
Behandlingen skulle vara ett år men då det var två veckor kvar till min knäledsoperation brast tarmen...

Vaknade i min säng i Älvsbyn med feber och ont i magen. Då personalen kom på morgonen så jag att jag nog skulle behöva in till vårdcentralen. Det blev Sunderbyn med ambulans och sen började mardrömmen som fortfarande pågår...fick stomi men såret sprack upp någon dag senare. Detta skulle självläka men ett 15 cm långt och ca 10 cm brett samt djupt sår läker väldigt säkta. Helst på någon med dålig läknings förmåga sen förut och med mediciner som inte bidrar till läkning direkt. Var för dålig för att kunna vara i Älvsbyn så hemsjukvården skötte såret. Eftersom jag ej kunde fortsätta med min reuma medicin så blev jag bara allt sämre.

Nov 2014 hade jag nu tid för knäleden. Två veckor innan sprack såret som äntligen helar upp igen. Blev jättesjuk med abcesser i tarmen. Dom gjorde mig färdig för operation av buken men när jag låg på på med den gröna mössan på så var det nåt jag sa som fick kirurgerna att säga att dom bara skulle kolla nåt i journalen men sen rullades jag upp på avd igen utan på och klarade mig med intravenös antibiotika.

Sen har jag åkt in och ut på sjukhus med skyhöga infektionsvärden och fått otaliga pencellin kurer. Hinner bara hem efter avslutad kur så börjar det om. Har ingen fungerande medicin så hud och leder är katastrofala. Stomin skulle jag bara ha tillfälligt men har ej kunnats opereras tillbaka pga buksår och för att jag är så aktiv i sjukdomen. Har ej kunnat få någon ny led pga allt strul med sår och dåligt allmäntillstånd. Har två knäledsoperationer och 2-4 bukoperationer att vänta. Dom är livrädda att skära i magen då det är en enda röra. Har fått ett enormt bråck under stomin i handbolls storlek så kan inte böja mig fram eller ha några kläder längre som inte har resår. Utöver det har jag två mindre som sitter i hålan där såret sett. Har även fått diabetes.

Ligger nu på sjukhus igen och i morgon ska jag läggas in på reuma. Har en tid i Umeå den 11e för att träffa ortopeden som ska operera. Törs ej hoppas på något för det kommer säkert något som hindrar resa. På reuma ska dom försöka göra mig i sånt skick så jag kan åka.

Allt har bara gått runt. Får jag bara göra en operation så kanske det kan bli en positiv spiral. Mitt högra knä har så snabbt blivit sämre så är helt rullstolsbunden. Mina handleder och händer är så inflammerade så har svårt ta mig fram. Vet inte ens hur jag ska klara dom fem trappstegen upp till lgh och lulebo vägrar installera trapphus då ingen kan säga om mina problem är varaktiga...Dom lär kvarstå år i alla fall.

Så ser mitt liv ut nu. Det är svårt att försöka hantera allt. Ska få hjälp att söka personligt ombud. Skulle behöva en hel stab som kan hjälpa mig. Har varit i Uppsala och Umeå men ja...får bara höra att jag är ett komplicerat fall.
Detta var en liten sammanfattning om vad som pågår. Helt öppet.

Kram!