onsdag

Har inte kunnat sova alls i natt. Tankarna bara snurrar. Det är så svårt att ta av sig grubblarmössan då man väl satt på sig den. Alla reagerar vi olika på smärtsamma besked. Jag och Magnus pratade om det idag och kom fram till att vi är väldigt lika där hur vi hanterar jobbiga saker. Men så är vi ju också syskon. Jag ställer in mig på det värsta tänkbara alternativet som i detta fall är att dom måste ta benet. Läser mycket på nätet, samlar information och läser människors berättelser som varit med om samma sak. Men samtidigt får jag inte in det i huvudet, det går inte in och känns bara helt overkligt, antar att det tar ett tag att smälta besked som dessa och det är jobbigt att vänta och inte veta hur allt ska bli. All denna väntan är det värsta. Jag vill bli kallad typ i morgon för den första operationen så att jag kan påbörja hela denna process. Ska jag lika gå igenom allt detta så vill jag gå igenom det nu.

En del människor vill ha andra människor omkring sig då dom är i chock, ledsna, förtvivlade osv. Det är säkert det bästa alternativet också. Jag fungerar dock inte så. Då något jobbigt händer eller om jag som nu får tunga besked och tvingas gå igenom jobbiga operationer så vill jag helst vara ensam, jag orkar inte riktigt prata med någon utan jag vill vara i fred med mina tankar och försöka bearbeta allt. Jag skriver ofta av mig som nu i bloggen.
Man kan nog säga att jag "gräver" ner mig några dagar. Jag är väl någonstans där nu kan jag tro. Har dock pratat med de personer jag har förtroende för och som står mig nära och det är ganska skönt att få prata av sig ibland. Tack! Det finns även personer som jag av olika anledningar inte hunnit prata med men som betyder massor för mig ändå! Jag är så glad över att jag har mina vänner och min familj! Det känns så skönt att det finns människor omkring en som bryr sig och jag har verkligen märkt vilka som finns där och bryr sig om på riktigt. Då jag drar mig undan och bara behöver vara själv och inte orkar prata så är det inget personligt utan det är bara så jag fungerar. Just nu befinner jag mig i någon slags overklighetsbubbla och skulle kunna sova dygnet runt.

Det är bara att ta en dag i taget och vänta...om någon mot all förmodan läser detta som kan något om huden så vill jag jättegärna få tips om hur jag själv kan stärka huden så det underlättar läkningen e operationerna. Jag skrev nog det förut men det är just dom allvarliga hud infektionerna som kan uppkomma som läkarna är rädda för då dom går in i benet två varv pga att jag har så dålig sårläkning/immunförsvar/skör hud. Kan man göra nåt så man läker bättre helt enkelt?

/L