Tänk vad spännande att ibland vakna upp och inte ha en aning om vad dagen kommer att bjuda på. Jag visste att jag på morgonen skulle hämta upp Åsa och åka och rida men inte på vilken häst eller hur jag skulle ta mig upp och ner som är det ständiga dilemmat. Det underlättar med en lång person i av och på klivandet så det slutade i att min totalt hästointresserade långa morbror fick följa med och agera krycka nr 2.
Han hade givetvis med sig kameran men jag fick faktiskt fria händer att ta bort dom kort jag inte gillade och det blev många.
Efter ridningen som var så jobbig så jag fortfarande flåsar som en överviktig valross tog Åsa Lancia (som jag åkte på) och ledde ut henne i hagen och Gunnar gick efter med dressyr spöt och skulle visa nåt och viftade med spöt och råkade slå till henne på baken (Lancia alltså inte Åsa) Tur det är en snäll häst. Tvingade Gunnar att ta 411 kort på Thåtte i hagen som förövrigt på nåt sätt fick bort den översta bommen just då var en bit bort så det var ju bra att han inte hoppade ut till grön gräset utan stod snällt och glodde på oss så vi hann fram och sätta dit den igen.Jag tror helt klart Thåtte skulle göra fem baklängesvolter och stå på händer för två grässtrån om han kunde. Alla badkar var tomma och skitiga. Buuuuuuuuuuuuuuu!
Åkte till mormor och fick värsta brak frukosten med hembakat bröd och hjortronsylt till flingorna. Därför blev jag inspirerad och tog fram mina egna hjortron jag fått av mormor men det står 2005 på påsen... kan man verkligen äta så gamla bär?? även om dom varit i frysen. Mormor hävdar att man kan det men hon tillhör ju också "låt inget gå till spillo" generationen.
På eftermiddagen fick jag oväntat besök och hade inget gevalia hemma. Besöket hade även med sig en väldigt fin och personlig gåva som uppskattades väldigt mycket. Tusen tack! Det värmde gott! Det finns fina empatiska människor och så finns det fina empatiska människor.
Super trött men måste åka och handla. Finns ingen återvändo. Kommer somna som en klubbad koala i kväll och i morgon SKA jag kliva upp och ringa sjukgymnastiken. Jösses vad muskelmassa jag tappat, blir nu nästan själv lite mörkrädd. Sen är det dags för inte mindre än Sunderbyn igen och dropp.
Igår kväll var vi hos mormor och socialiserade med släkten och Åsa som tillbringat ett dygn med mamma i Umeå kom tillbaka och berättade att mamma varit väldigt pigg dom dagarna hon varit där. Pratat med henne i dag också och då skulle hon t.o.m gå och klippa sig. Har själv haft 3 riktigt tuffa dygn efter det jag hämtade henne i fredags och tyckte hon såg så medtagen ut och jag har väldigt svårt att hantera det. Igår var första dagen jag ens orkade ut genom dörren och kände mig mkt bättre till mods och tog tag i saker osv och då visste jag inte att mamma var i så bra skick. Vårt mående följs verkligen åt! Vi har verkligen en relation utöver det vanliga.
Nää... handla var det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar