onsdag 31 december 2014

Nyår.

Ett sista inlägg detta år. Personligen är jag glad över att detta år tar slut för 2013 och 2014 har utan tvekan varit dom jobbigaste åren i mitt liv.  Ni som följt bloggen vet att min hälsa racklat oerhört och många gånger har jag varit rädd då jag varit så otroligt sjuk. Sen i våras har jag legat på sjukhus oräkneliga gånger och har bara blivit sämre och sjukdomar och skador har bara löst av varandra utan uppehåll. Ser faktiskt i nuläget ingen lösning på hur allt ska kunna bli bra. Jag är tveksam till hur jag ska klara mig hemma själv. Har såklart fått infektion i såret och fått pencellin av florist läkaren som stod två meter från såret. Han kollade inte ens...tur att jag med mitt rännande på sjukhus inte bor i arjeplog. Florist läkaren har den konstigaste frisyr jag någonsin sett och den absolut sämsta läkaren jag stött på. Måste varit den enda läkaren dom fått tag på men jag är tveksam till att han ens var läkare. Tror det var en arbetslös florist. Inget ont om florister men han skulle passa bättre att sitta och lukta på blommor och fixa med frillan. Nä...han var inte manlig.

Är ju hos moster och micke i arjeplog och här får jag bästa tänkvärda hjälp, god nyttig mat och sällskap. Känns så tryggt vara här men åker hemåt söndag då jag har läkar tider till veckan och tyvärr kan jag ju inte bosätta mig här. Trivs så bra och har ett eget tonårsrum :)

Har beställt plankstek till nyårsmiddag. Ska bli såå gott! Dans skorna får stå på hyllan. Blir lite kortspel och säkert ett glas bubbel vid tolvslaget. Hoppas ni alla får en trevlig nyårsafton och ett gott nytt år!

torsdag 25 december 2014

Jul i byn

Oj nu är det längesen jag varit inne på bloggen så dax för en liten uppdatering kanske. Har återigen varit inlagd drygt två veckor då jag utan uppenbar anledning ramlade och slog mig rätt illa vid två tillfällen samma natt. Först i badrummet där jag fick massa saker över mig och höll inte på att ta mig upp med mina skador och kall vatten övet hela golvet. Usch. Ingen trevlig erfarenhet. Hur jag tillslut kom upp vet jag inte. Höll på att frysa ihjäl och skulle ta en tröja från garderoben och ramlar igen över en pall som stod där. Gjorde illa mig rejält och har nog sprickor i många revben i bästa fall så dom ej är brutna. Hur som helst göt dom ingenting åt sånt. Slog i näsan och fick ett rejält jack och det rann rätt mycket blod

Övervägde ringa ambulansen men Magnus skjutsade in mig lite senare och moster anso fick städa upp lite. Hade visst spytt blod också...kanske en hjärn skakning. Fick då röntgat det mesta men hade en vilo puls på 165 och då får man inte åka hem.

Efter många om och men blev jag utskriven två dagar före julafton och kunde åka upp till fina moster Eva och micke i arjeplog där jag nu är. Vi hade en jätte trevlig julafton och Robert och Malin samt med Bosse var också här. Vi åt jättegod mat och delade ut en massa klappar då vissa varit extremt snälla. Jag hade också varit snäll och fick en superfin tavla av Eva gjord av kort på nära och kära. Fick även ett fint armband, ett par super sköna byxor samt bh och en tavla/skylt med kloka budskap på. Allt från Eva. Av mange och sofia fick jag en soda streamer som jag önskat för nu ska här drickas vatten :) fick en nalle och ett fint brev av mormor och en ryggsäck av anso. Hoppas jag inte glömt nån.

Idag juldagen och har vart och lagt om såret på vc. Dom är mycket trevliga här måste jag säga.  Fick även låna blodsocker mätare då jag åkte ifrån min. Nu har vi ätit gott igen och spelat Chicago och yatzy och nu kör vi på blandade lugna aktiviteter. Nedan lite kort för den som vill se.

God fortsättning!

fredag 12 december 2014

Idag har moster Anso varit här och hjälpt mig att städa och sen åkte vi och handlade lite. Tog kryckorna men det är tokhalt ute så det kändes inte helt stabilt men kände att jag ville komma ut lite. Tyvärr har jag insett att kroppen klarar mindre och mindre och en liten runda på ica träffen är något jag knappt klarar längre :( kommer ha otroligt ont i morgon men ibland väljer man den bara för att få känna sig lite normal för en stund. Jag fick då med mig två goda vänner hem- julmust light ett och två. Jo jag vet att det inte är den optimala drycken men det struntade jag i idag. Har faktiskt börjat dricka mycket loka och det är rätt gott faktiskt även om jag inte är förtjust i vanligt vatten. Så ibland får man dricka julmust. Till middag blev det kåldolmar som jag älskar för att inte tala om kålpudding. Då ska det såklart vara hemma lagat av någon mormor eller farmor. Blev lite förvånad då jag tog ut mina kåldolmar och det BARA var kåldolmar alltså ingen potatis eller så. Blev en riktig LCHF middag och det är bara bra att minska kolhydraterna. Hade dock valt lite potatis till.

Nu ska jag hänga tvätten jag har färgat. Dom ska förhoppningsvis vara svarta nu...spännande.
Trevlig helg!

torsdag 11 december 2014

krångligt

Känner verkligen att allt är för mycket just nu. Har ingen aning om hur jag ska ro detta i land. Jag kan endast höja cortison dosen för att lindra lite av smärtan men att äta cortison om man ska ner i vikt samt har ett stort sår är absolut inte särskilt bra. Cortison binder vätska i kroppen samt samt försvårar läkning och försvagar skelettet och ex bukväggarna och muskler som det är i mitt fall. Alla som prövat gå ner i vikt vet att det är nog svårt fast man rör på sig.

Har säkert skrivit det någonstans men har nu även fått diabetes. Lärt mig kolla sockret samt ta insulinet men ska träffa diabetessköterskan för att få instruktioner hur mkt insulin jag ska ta vid dom olika värdena. På sjukhuset gav dom insulinet först och kollade ej sockret i samband med det. Lite konstigt. Idag tänkte jag att jag skulle kolla hur sockret låg innan jag tog insulinet och det var nog bra. Hade 6 och hade jag då tagit ordinerad dos på 20 enheter är det något som säger mig att det hade blivit för lågt och det kan ju bli rent farligt. Kan verkligen ingenting om diabetes men tydligen är högt och svängande blodsocker inte bra för läkning och vikt. Jag hoppas verkligen att jag kan börja tänka om och ändra kostvanorna men det är inte lätt att alltid veta om man är nyttig eller inte. Har bytt ut många måltider mot bars som innehåller ca 200 kalorier och trodde det var bra men det var det inte enligt min dietist jag träffat idag. Dom innehåller för många kolhydrater även om kalorierna inte är så många. Vad fn ska man äta?

Idag har jag i alla fall stekt kycklingfile samt ätit sallad till det och det är minsann bra mat. Mer proteiner åt folket och bort med gluten och socker. (Jättekul) Tydligen är mina smoothies inte heller så nyttiga som jag trodde. Oftast gör jag dom med hallon/jordgubbar, naturell yoghurt, banan och om jag har hemma andra frukter som kan passa. Banan är inte optimalt men jag bara måste ha lite sötma.

Besökte även ortopedtekniska och ska få två gördlar till. Dessa är visst extremt viktiga att använda så att såret ej spricker upp ännu mer. Den är inte lite krånglig att få på heller... helst om man har inflammationer i händerna.

Vad gäller benet och knät har det blivit mycket värre :( så fort jag stödjer på det är det som om någon vrider om en kniv. Jag gruvar mig för att resa mig och kan bara stå några sekunder. Får nu använda krycka inomhus också och idag höll jag inte på att komma upp för trappen. Det hade underlättat om det högra benet varit friskt och stabilt men har samma problem där och röntgen visar att det knät är lika illa om ej lika snett och min rygg har tagit så mkt stryk av all felbelastning.

Snart jul och det finns inte en endaste julpinal framplockad här. Det var ju närmare 2a advent då jag kom hem från sjukhuset och får då inte ens ner dom. Hade säkert fått hjälp men är inte så mkt för julen så det kändes inte så viktigt. Jag är inbjuden till moster Eva i Arjeplog och det låter mysigt så det lutar nog att jag tar färdtjänst dit och myser några dagar. Zambo skulle få fira jul hos sin andra familj. Jag tror dom är lite kär i honom ;) Har förresten fått igen honom i dag. Gissa vad han gör? Jo han var ute efter sisådär 20 sekunder. Har varit konstigt att vara hemma utan kisse.

Avslutar med att säga att jag vill träffa den nya lilla killen som anlänt! Så nyfiken. Men jag tar mig inte upp för trappen och det är snorhalt och blåsigt för barnvagnspromenader. Snart tittar det ut en annan liten människa. Spännande och roligt med små bäbisar. Kanske inte alltid tydligen :)

söndag 7 december 2014

lååång dag

Jösses vilken lång dag det varit idag. Vaknade före fn och somnade sent och det var tredje natten så nu sitter jag och försöker hålla mig vaken lite till.I morgon kommer taxin 07 så måste stiga upp senast 06 så jag hinner få i mig den dagliga coctailen så dom hinner börja verka och jag ta mig upp...trodde aldrig att ledskov kunde vara så ofantligt elaka. I morgon är det invägning samt sår check och på eftermiddagen kommer diabetessköterskan hit.

Hade hit min far i eftermiddag så han fick hjälpa mig med div göromål. Blir ju inte riktigt som jag vill ha det men har insett att jag för längesen fått sätta pedanteri och den personliga integriteten åt sidan. Minns hur oerhört jobbigt jag tyckte det var att få hjälp av personalen på sjukhuset med personliga hygienen för att inte tala om stomin i början. Nu för tiden tycker jag inte mycket är speciellt genant så man flyttar helt klart sina gränser för sånt. Det kan inte bli mycket värre än vad det är nu och det är inte något jag bara säger. Har aldrig varit i sådan katastrof form och jag hoppas verkligen jag kan ta mig ur den och börja resan mot mig själv igen!

Får man sova nu?

Välkommen!

Så har han då äntligen anlänt. En liten pojke och dom stolta föräldrarna är Pernilla min kära och äldsta vän och Patrik. Fast han var visst inte så liten när allt kommer omkring men det där med vikt och längd på bäbisar kan jag inte så mycket om. Har sett kort och han är såå otroligt fin. Han hade en rejäl kalufs :) kan inte vänta tills jag får träffa honom! Grattis fina ni. Det gjorde ni bra!


Blev utskriven igår och kan inte säga att första natten/dagen började särskilt bra. Haft extremt ont och det mesta har jäklats. Fick en snabb genomgång om hur man tar insulin men har en känsla av att jag inte fick i mig nåt. Ringde jour sköterskorna som ska komma i morgon och lägga om såret och visa mig hur jag ska göra-om jag gjorde rätt. Det var så mycket information och återbesök så tror inte hjärnkontoret hängde med riktigt. Redan på måndag morgon ska jag dit för sår och viktkontroll. Ska sätta mig ner i morgon och tänka ut vad jag ska mata näbben med för nyttigheter och sen beställa från Ica maxi.

Nä nu blir det nog till att sova lite tror jag.

torsdag 4 december 2014

Haft besök av bror i em och tiden går alltid så fort då han är här. Surrat lite med pappa, Anna och Åsa. Försöker hitta nåt att dumglo på men utbudet är inte det bästa. I morgon hemgång i alla fall några timmar. Hade velat julpynta men hänga i fönstret är nog ej helt optimalt. Får rings Ernst. Nää..struntar nog i pyntet i år

Väntan

Det mesta känns rätt hopplöst just nu. Som jag skrivit förut har såret gått upp så efter ett års väntan på läkning har jag nu fått börja om från början. Mkt ska placeras innan jag kan åka hem så hemgången i morgon blir nog inte av. Måste lära mig att ta insulin och kolla socker och såret ska läggas om och vardagen ska fungera. Känner en rätt stor press på att gå ner fort så att dom fhv kan sy igen såret och att det håller. Ser ingen ände på något...

Har i alla fall fått rå om Åsa som farit ända från halmstad för att stötta mig och vara med på planeringsmötet. Hon har varit upp här varje dag. Eva har också varit här och hälsat på och varit med på mötet. Så också Anso. Har verkligen tre underbara mostrar och dom betyder såå mycket!

Idag mötte jag min älskade mycket gravida vän i korridoren. Pojken verkar ha det för bra där inne. Dom visste inte om dom skulle stanna eller åka igen. Det var tredje varvet dom var där. P såg liiiite less ut. Kom uuuuuut nuuu! Vi längtar!

Nu ska jag rulla iväg och få mig lite kaffe. Varenda kanal handlar om nyvalet.

tisdag 25 november 2014

Möte

Idag har vi haft möte med ansvarig kirurg här på avd. Åsa, Magnus, Fredrik och Anso var också med. Mötet gick ut på hur jag ska klara tillvaron hemma och vilken hjälp jag behöver då. Alla utom jag är inne på personlig assistent för tycker inte jag har det behovet men sen kom anso på tal och då förändras saken. Kan hon bli det så är jag öppen för förslag. Vägrar dock att ha en främmande människa flera timmar per dag i hemmet.

Tydligen är detta med bukväggen och den försvagade muskulaturen ett rätt allvarligt tillstånd och att det kan brista så att tarmen/tarmarna kommer ut. Det gäller bara att få in det i huvudet och helt ändra livsstil och det kommer ju bli enkelt...

Hur som helst verkar det nu som om dom tar tag i bitarna som fattats och bildat sig en helhet. Bara hoppas på att det dom nu lovar håller och framför allt att jag själv orkar.

fredag 21 november 2014

Rakt på sak

Fick tillåtelse till att åka hem en sväng idag så passar på att skriva några rader. Är rätt mycket lättare att skriva på datorn än från mobilen för man kan inte anklaga mig för att vara snabb på det där telefontryckandet. Har i alla fall fått träffa en äldre kirurg känd för att vara duktig och han var då mer än rak på sak. Det var väl inte allt för roligt att höra men det kanske var nödvändigt. Han erkände faktiskt att dom inte skött sitt jobb från deras sida och gjort många missar men att även jag kanske inte tagit hand om mig på bästa sätt...

Buksåret har ju som bekant spruckit upp igen för att jag har så försvagade bukväggar, inga muskler, helt förstörda vävnader, gått upp i vikt av all inaktivitet/cortison och polly ;) Det som krävs för att dom ska kunna sy ihop buken igen är att jag tappar 10-15 kilo samt slutar med nikotin! Samtidigt...Skulle dom sy ihop mig nu skulle det spricka upp igen då bukväggarna aldrig hade hållit för trycket och såret skulle aldrig läka med cortison och nikotin. Tydligen är tillståndet rätt allvarligt då tarmarna mer eller mindre är på väg ut och han sa att om tjocktarmen brister så kan det om jag har otur bara sluta på ett sätt. Måste även hela tiden använda en gördel och den är så oskön så är glad att jag inte levde på 1800 talet eller när det nu var man använde dessa hemska tillhyggen.

Ja så är det. Vet inte var jag ska finna all den styrkan som redan innan förlorat en hel del kraft men nu har jag ju verkligen inget val. Kan dom inte göra bukplastiken och reda upp där inne kan jag aldrig operera knät...Är ju även extremt sockerberoendet men snuset!! Hjääääälp. Gå ner i vikt samtidigt som man slutar med nikotin instängd mellan fyra väggar med konstant smärta kommer inte att bli lätt... det var nog svårt innan. Men som sagt. Finns inget annat att välja på och när jag kommer ut på andra sidan kommer jag att klara vad fn som helst.

Så om jag försöker få någon att langa Polly eller andra dåliga alternativ så vet ni. Jag ska få hjälp utifrån med dietist och nikotinavvänjning och sen vill kirurgen ha anhörig träff så nu har dom visst äntligen vaknat. Kan bli intressant.

Oj.Permisen slut och måste dessvärre tillbaka.
Trevlig helg!

måndag 17 november 2014

Mamma

Idag hade min högt älskade mamma fyllt 64 år om livet inte varit så förbannat orättvist och tagit henne ifrån oss alldeles för tidigt. Men dom säger att gud tar dom bästa först och det stämmer för vår mamma var bäst! Vi älskar dig och saknar dig av hela våra hjärtan! Fira nu ordentligt.  Puss och kram!

söndag 16 november 2014

Hopplöst

Blir ett deppigt inlägg och känner att jag inte har så mkt att tillföra just nu. Inlagd som ni vet men det nya är att bukväggen inte höll så har åter ett stort sår i buken. Transplanterat hud i mars i umeå som dom lagt över buksåret i hopp om läkning och det har hållit till nu. Kände på mig att det var nåt på gång då dom skickade hem mig tidigare i veckan och allt brast hemma...känns som om jag åter är på ruta ett med tanke på att det nu gått ett år och buken var ej helad. Känns som att min knä op aldrig blir av. Idag vill jag bara ge upp. Idag bryr jag mig inte vad som händer.  Har ingen energi och ingen livsglädje. Jag hoppas att jag kan hitta den igen...någonstans. Ni andra får ta hand om varandra och glöm inte bort att hälsa och lycka inte kan köpas för pengar. Inte äkta lycka i alla fall.

Kram

tisdag 11 november 2014

Jag saknar mitt liv så grymt mycket
Har inga höga krav utan vill bara göra saker det folk gör mest. Ta en fika, shoppa, gå på promenad, RIDA, gå ut med vänner, resa- ja bara leva livet inte bara försöka överleva.

Bozena var förbi idag. Hon skulle ta upp mig på deras rond i morgon.  Har inget att förlora på det.

Trevlig kväll!

söndag 9 november 2014

Sjukhus igen

Ringde reumatologen i måndags för att höra så det var ok att komma och inta droppet på tisdag men så var icket fallet...undrar när dom tänkte meddela det. Sänkan var alldeles för hög och dom ville jag skulle åka upp på akuten på en gång.

Eftersom jag bara sovit och fått i . mig nån gaimomax var styrkan ej så hög och det visade sig att ett nytt bråck tillkommit och som kändes hårt och sprängt. Nä men dom skickade hem igen vilket orsakade blodbad mitt i natten då allt gick sönder. Var ej så kul.
Anso fick komma tillbaks torsdag och torka blod och magnus fick skjutsa till akuten. Utan honom hade dom väl skickat hem ingen för orkade ej prata själv men han hade käften med sig.

Nu på avd 53 övre gastro. Lika bra jag flyttar in här. Inget lär väl hända som vanligt...
Less som faaan. Hoppas jag är pigg och pratpåhugget.nu i morgon!

Sätter ut bilder på gullisarna!

fredag 31 oktober 2014

Terapi

Varit på världens bästa terapi och gratis var den också. Har hälsat på hos bror och gullungarna. Man kan bara inte vara deppig då man umgås med barn och helst brors barn och med djur. Barn är så naturliga och spontana.

åkte sen förbi och köpte en fin krans med ljus som jag ska sätta på graven i morgon. Passade på att köpa två färgglada hit till hemmet. Det piggar upp med lite blommor.

Pizza express får stå för middagen idag. Väntar...hungrig som en björn som just kommit ur idet. Dom måste ju vara kolossalt hungriga!

onsdag 29 oktober 2014

inköp

Idag har jag fått varuleverans igen. Det har blivit mitt nya nöje. Sitta på Ica maxis sida och beställa mat och annat nödvändigt. Tror jag har alldeles för lite att göra. Vad jag ska göra med all mat har jag ingen aning om. Skulle egentligen bara komplettera lite med mjölk och så men det landade rotmos och fläskkorv och massa annan mat jag aldrig äter i vanliga fall. Var rätt hungrig igår då jag beställde... Det är rätt höga vuxen poäng på rotmos kan jag tycka. Fick möblera om i hela frysen för att få in allt. Tala om i-lands problem. Förövrigt kan jag inte påstå att rotmos var så gott. Hittade inte fläskkorven så stekte vanlig korv och då den var klar så hittade jag fläskkorven bland allt bråte i kylen. Intressant va!? nu vet ni allt om mina matinköp :) Rotmos får 2 potatisar av 5 möjliga. Hade nog fått 3 om jag orkat salta den.

Efter två dagar som halvdöd var jag lite piggare idag så har försökt plocka lite här hemma. Som vanligt tar jag då i alldeles för mycket så det blir väl en halvdöd dag i morgon också. Bror Magnus har opererats idag så har varit lite orolig tills jag fick veta att allt gått bra. Han hade sten i gallan så den har dom nu tagit bort. Är det inte den ena i släkten som opereras så är det den andra.

Bror Fredrik var ute och körde med småtrollen så gick ner och fick krama och prata lite med dom. Eventuellt ska jag åka dit och hälsa på i morgon och träffa dom lite mer. Om det görs mycket uttag på må bra kontot så är umgänge med dom en stoooor insättning. Man kan inte annat än bli glad bara av att se dom. Det har hänt en dödsolycka ute på SSAB och Fredrik jobbade då. Obehagligt :(  Tycker han kan börja jobba på kontor eller nåt i stället. Hade känts tryggare!

Nu ska jag beställa sängkläder. Jag gillar oftast att shoppa men lakan är dyrt och tråkigt att beställa. Det KAN ju hända att nåt mer slinker ner i shoppingkorgen som kompensation.

Godkväll!

lördag 25 oktober 2014

Zambos fåtölj

slölördag

Ytterligare ett bevis på att min hjärna sagt upp sig. Jag tror jag har kastat räkningarna...ok det är aldrig roligt att betala dom men brukar faktiskt inte kasta bort dom för det. Jag satt här om dagen och rensade lite och dom måste ha kommit med i kasta bort högen. När tankeverksamheten inte är vad den borde så blir det lite fel ibland. Bara ringa runt till veckan eller invänta påminnelser. Det brukar ju inte ta så länge innan dom dimper ned.

Varit rätt trött idag. Blev nog lite mycket igår på en gång. Blir ganska fort slut men så fort jag känner mig lite piggare så vill jag ju helst passa på att göra allt på en gång medans liite ork finns. Har fortfarande kvar alla utslag jag fick förra veckan efter remicade och methoject och det var ju synd att jag tog dom samma dag för nu vet jag ju inte vilken det var jag reagerat på om det är någon av dom. Tycker dock att det borde lägga sig snart för nu har det ju gått nio dagar. Kanske är nåt helt annat men vet inte vad det ska vara.

Funderar på att ta taxi till coop och hämta ut ett paket och köpa lite gott men än så länge leder latmasken över piggmasken och det är oklart vem som vinner.

Min nya fåtölj har ockuperats av den fyrbenta pälsbollen. 

Trevlig kväll.

fredag 24 oktober 2014

städdax

Idag var det dags för städdag med moster A. Hon tog bussen hit i snöstorm och fram kom snabeldraken och ut sprang katten i en jädrans fart. Han gillar verkligen inte höga ljud. Men tror han börjar bli lite prillig också för om han ligger på min mage och myser och jag råkar nysa så hoppar han upp och springer iväg fort som attan. Zambo gillar inte: Gitarrer, dammsugaren, nysningar, hostningar, då folk går i trappen, mitt renskinn och motionscykeln. Han är en hel del speciell men det är ju lite av hans charm. Han är svårflirtad och det är inte många som han ens hälsar på. All fysisk kontakt ska ske på hans villkor :)

Så skönt att äntligen fått städat! det blir lite mer ordning i det inre kaoset om det yttre kaoset är under kontroll. Även om det är jättebra att hemtjänst finns så kan det inte på nåt sätt jämföras med att någon man känner bra hjälper en. Jag trivdes inte alls med att främmande människor kom och gick på olika tider och det var oftast inte samma som kom. Känns hur bra som helst att A har möjlighet att hjälpa mig!

Efter städet åkte vi med färdtjänst till dollar store. Köpte lite bra att ha saker och ljus i olika varianter. Färdtjänst däremot är något jag gärna nyttjar när jag behöver. Från början kändes det med lite knepigt och jag kände något slags krav på att jag borde prata och vara trevlig med chauffören men det har jag skippat nu. Nu är jag otrevlig och säger inte ett ljud ;) Nä men jag pratar om jag känner för det och chauffören brukar märka rätt snabbt om man är på prat humör. Tycker inte längre att det är jobbigt att sitta helt tyst. Jag är verkligen inte en väder och vind pratare!

Nu ska jag sova gott i min renbäddade säng.
Trevlig helg!






















torsdag 23 oktober 2014

stress

Jag har inget minne av att jag gett min hjärna semester. Fast det är säkert så det har gått till bara det att jag inte kommer ihåg det. Hjärnan är säkert kvar i huvudet men just nu gör den inte mycket nytta. Min egna teori är att om man är med om många jobbiga saker utan avbrott för återhämtning så är det hjärnans sätt att skydda sig. Den lagrar bara det allra viktigaste för att inte helt förstöras och brinna upp. Inte bokstavligen men jag kan ofta känna att huvudet liksom är överhettat. Man får ingen ordning på tankar och handling och man kanske reagerar hårt på saker man förut inte alls tänkt på.

 Mindre viktiga saker får skjutas på framtiden och det blir också ett stressmoment. Allt man måste ta tag i som helt förfallit under lång tid av ex sjukdomar, sorg och andra jobbiga saker. Man orkar bara ta tag i det allra viktigaste och inte ens det många gånger. Det känns som om hjärnan är inpackad i lera eller som att ständigt gå på sömntabletter. Information går inte fram, tankarna är som sirap, jag glömmer saker från en minut till den andra, folk får upprepa saker flera gånger, jag är otroligt trögtänkt, tankarna är splittrade och har väldigt dålig koncentration. Det kan inte vara bra att vara så stressad som jag är. Min stress är inre stress. Allt jag vill, måste och borde göra men inte kan. Att vara fånge i sin egen kropp. Man har konstant dåligt samvete över alla jag borde ringa och hälsa på men inte orkar. Så blir jag stressad av det med. Jag gör bara det absolut nödvändigaste om ens det. Har aldrig varit sen med räkningar men sista månaderna har jag både missat räkningar men även betalat dom två gånger så då fått igen. Känner mig såå stressad över allt jag måste göra och ta igen då jag kommit på benen igen. Idag ringde jag en kvinna från soc för att ifrågasätta en räkning jag fått men hon svarade inte så lämnade ett meddelande att hon skulle ringa upp. Någon timme senare ringer kvinnan och presenterade sig och sa "ja du hade sökt mig" Blev helt kall...kunde inte komma på vad saken gällde och varför jag ringt henne. Tänkte febrilt. Som tur var tillade hon ganska snabbt "om en räkning" då först kom jag på vad saken gällde. Tyckte sekunderna var vääldigt långa innan hjärnan kopplade upp.

Om en frisk person stressar mycket så säger till slut kroppen ifrån och börjar ge fysiska symtom. Det är hjärnans sätt att säga att "nu räcker det" om man struntar i dom signalerna nog länge så går man förr eller senare in i den berömda väggen. Viss stress är inte skadlig så det gäller att hitta en balans där man mår bra. Men det är svårt. Vääldigt svårt!

maaaaat

Nu har Ica-maxi killen varit hit med mina beställda varor. Väldigt nöjd och fick precis det jag hade beställt och i rätt mängder. Det var en trevlig kille och han hjälpte mig att få upp påsarna på köksbordet då dom var rätt tunga. Det var bara ett minus och det var att påsarna var stora och i papp och jag är i aaaakuuuuut behov av plastpåsar till sopor.
Nu återstår det bara att äta upp all mat jag handlat. Har liksom omedvetet hamstrat mat så det är knök fullt i min frys. Vet inte om mitt undermedvetna väntar tredje världskriget och utgår ifrån "det är bäst att ha hemma i fall att principen"
Det är bara så otroligt bra att denna tjänst finns! Måste ju vara himmelriket för stressade barnfamiljer. Men många vill väl klämma och känna på maten först :) Hade nog handlat själv om jag hade kunnat. Jag tillhör skaran som faktiskt gillar att storhandla. Har inte prövat varianten storhandla med trötta knoddar men nåt säger mig att det nog inte är lika roligt.

Nu måste jag snart stoppa nåt i munnen. Nu har jag så mkt att välja på så det blir svårt. Vilket oerhört stort i-lands problem. Tänk att man aldrig behöver gå hungrig. För många är hunger ett normal tillstånd :(




onsdag 22 oktober 2014

matleverans

Undrar om jag vänt något på dygnet. Japp det har jag. Det är inte enbart nackdelar med att vara sjukskriven. Helst inte 06 en måndag då det råder snöstorm och drivis ute. Då kan det faktiskt vara ganska skönt att veta att man får ligga kvar hur läääänge man vill. Än märker jag ingen större skillnad i lederna efter remicade men vet att det kan ta lite tid. Fick dom hemska röda kliande prickar över hela kroppen som antagligen var en allergisk reaktion. Tyvärr tog jag även den andra medicinen jag sa ta i sprutform samma dag så svårt veta vilken jag i så fall reagerade på.

I kväll har jag provat att göra en matbeställning till ica-maxi. Bra sida och oerhört fiffigt att bara behöva klicka så hamnar varan i korg :) Man kunde t.o.m beställa skönhetsprodukter som läppglans osv men tänkte att nä.... Gerd 64+ vet nog inte så mycket om mascaror. Man klickar på det man vill ha och sen går man till kassan och sätter upp sig på en tid som passar. I morgon eftermiddag kommer leveransen :)

Björnbry

Man hinner tänka på och analysera en hel massa onödiga saker då man travar runt i en tvårummare dag efter dag. Nu var ju trava att ta i, snarare hasa runt-men ändå.  Igår kom jag plötsligt att tänka på det här med att björnar går i ide och massor av frågor dök upp. Hur länge är dom där? blir dom inte väldigt hungriga eller smyger dom upp på natten och tjuväter något?  Hur gör dom med det lilla a:et och det stora a:et (alltså behoven) vaknar dom då och lommar iväg nån meter för att uträtta ärendet eller ligger dom kvar och låter det ske? Har alla björnar ett eget ide eller kan det hända att dom delar kupe så att säga. Hur vet dom när det är dags att stiga upp och hur är det ens möjligt att sova hela den där tiden? Hur stort är ett ide och vad består det av? Måste nog nästan leta runt och läsa på lite om detta känner jag :)

här har vi en som slarvat med bygget!

torsdag 16 oktober 2014

hemma!

Å så skönt vara hemma igen. Undrar hur länge det blir denna gång...MEN nu har jag efter månader av tjat äntligen fått remicade igen :) Ni som följt bloggen vet ju att dom inte velat ge det eftersom jag haft så höga infektionsvärden och dom har letat infektion i x antal månader men nu fick dom ge sig och inse att värdena nog kommer av ett skov från h-vetet. Har aldrig haft sånt skov förut. Så kl 09 följde personal mig från akutvårdsavdelningen till dropprummet och nu har jag remicade som flyter runt i kroppen och förhoppningsvis gör mig pigg som en liten mört. Ska få nästa behandling om två veckor och om allt fungerat bra så är det dags att ringa Umeå sen och få till en operationstid. Vem vet? det kanske börjar vända nu... törs man ens tänka så? Fick även methoject sprutor som jag ska ta en gång i veckan i en lägre dos. Bäst effekt får man av dom två preparaten tillsammans. Båda läkemedlen är dessvärre rätt starka doningar med många biverkningar. Men det är inget alternativ att må såhär längre och sen är det bara att hoppas på att jag får hyfsad effekt. Det är fjärde gången dom sätter tillbaka remicade och tyvärr har det inte haft lika bra effekt som första gången dom andra gångerna. Sen är det risk att man bildat antikroppar under uppehållet så jag fick ta cortison och allergitabletter i förebyggande syfte och ingen reaktion har hittils kommit.

Såklart glömde jag telefonen i Sunderbyn... suck. Orkar inte åka och hämta den idag så det blir ett projekt för morgondagen. Taxi chauffören höll på att svimma då han såg alla grejer jag skulle ha med mig. Picknickkorg, väskor och påsar från apoteket. Han var för övrigt helsnurrig. Tycker inte om då man ska behöva vara rädd för att åka taxi.

Nu är då magen kollad ordentligt och allt verkar då bra där. Hade heller ingen feber i morse. Ska blir så skönt att sova i egen säng för man sover då inte bra på sjukhus och helst inte på en akutvårdsavdelning där det kommer folk hela nätterna. I går kväll kom en tjej som fallit av hästen och fått frakturer på bäckenet... men hon verkar repa sig bra och gick med gåbord innan jag for så det verkar lovande!

Nu vila lite. Man blir trött av att vara på sjukhus.

onsdag 15 oktober 2014

Remicade?

Onsdag idag och kvar på Ava. Men håll i er nu! Det verkar som att jag ska få remicade i morgon! Nu har dom röntgat magen flera varv och allt ser bra ut så allt lutar åt att det helt enkelt är ett j-la ledskov som orsakar dessa usla värden. Så nu har medicin, kirurg och infektions läkare varit i kontakt med reumatologen som nyss var hit och erbjöd mig en tid i morgon. Förhoppningsvis kan jag stanna här till i morgon och gå och ta droppet och sen åka hem.

Problemet är att jag haft hög feber två mornar nu. Det kanske blir svårt att få remicade om jag kommer dit i feber frossa...så jag tar ut glädjen först då jag ligger där med kanylen i armen. Sen är det bara att hoppas att det ger effekt också.

Igår fick jag besök av Eva från jobbet som hade med sig en må bra korg från jobbet. Mkt bra! :) tack!

lördag 11 oktober 2014

Lördag

Blev inte många timmars sömn i natt då magen bråkade. Slumrade till någon timme och vaknade med närmare 39 i feber. Slumrade till någon timme till i någon slags feberyra och ett fasligt dunkande i lederna. Bestämde mig för att avvakta och se åt vilket håll febern hade tänkt gå och har varit feberfri idag men nu börjar jag känna mig lite matt igen. Jag orkar helt enkelt inte åka upp och gå igenom hela karusellen igen utan att ändå bli hjälpt. Får väl omvärdera det hela om det blir värre.

Vet inte riktigt var dagen tagit vägen. Har lagat mat för första gången på jag vet inte hur länge. Brukar få dammtorka spisen så använder den inte så ofta med andra ord. Största orsaken till det är att jag helt enkelt inte orkar stå/gå så länge så det jag äter brukar bestå av micromat. Nu har jag och Pernilla dock kommit på den ultimata lösningen. Barnmat! Ta en burk, öppna locket, sätt dit en sked och sleva i dig. Man behöver inte ens värma den. Måste ju bara innehålla nyttigheter och inga konstiga tillsatser. För bästa effekt så äter man två.

Känns lite konstigt att vara hemma utan kisse. Ser och hör honom överallt. Vi bestämde att han skulle vara kvar hos bror och Sia tills vi ser lite hur det blir med operationer, om jag ska till Umeå eller läggas in här eller vara hemma. Blir så slitsamt för honom att åka fram och tillbaka men jag saknar honom.




Go ungen Kid ringde och berättade att dom bakat och sa godnatt och puss puss! Värmde gott :) Deras far som också råkar vara min bror fyller år i morgon. Jag som älskar att ge presenter har dessvärre inte tagit mig ut och kunnat ordna någon i år :( Får ge honom två nästa år i stället.

Jag hade gett mycket för en polly påse och en must light just nu! Ghaaaaaaaa.

Gjorde om bloggen lite men vid närmare check ser jag inte så stor skillnad. Har tvättat lite, plockat bland papper och socialiserat i telefonen med släkt och vänner. Fick ett ryck och tvättade sängkuddarna men vid närmare eftertanke kanske man inte tar alla på en gång. Vad ska jag nu sova på? Ibland har man lite otur när man tänker.

fredag 10 oktober 2014

I garderoben

Denna dag började inte särskilt bra men den har tagit sig här mot slutet :) Det är tur att man är omringad av människor som gärna ger en hjälpande hand. Det började med att personal från coop ringde och sa att jag inte kunde få några varor levererade denna vecka?! Dom hade fått tillsägelse att dom inte fick leverera varor på faktura längre. Då jag ansökte om denna tjänst kunde man välja faktura och det har fungerat tills idag. Eftersom jag då inte har satt in pengar på coop kontot kunde dom inte dra därifrån så det blev inga varor. Kan säga att det ekade högt i min kyl.
Kära moster Anso ordnade saken så nu svälter jag inte ihjäl i helgen i alla fall.

Hemtjänsten var förbi typ 3 minuter. Frågade om det fanns möjlighet att få hjälp med apoteket men det gick inte idag. Jag är beviljad hemtjänst tre gånger i veckan och ca 45 min varje gång. Ofta är det bara sopor eller lite disk och det tar högst 10 minuter så kan tycka att räkningarna jag får för den hjälpen är väldigt höga. Jag fick en räkning idag på 710 kr för augusti då jag legat inlagd på sjukhus större delen av månaden och endast haft hjälp vid två tillfällen med sopor/disk. Ringde chefen som skulle prata med biståndshandläggaren om räkningen men får nog ringa själv på måndag. Det hela slutade med att jag sa upp hemtjänsten helt. Det har löst sig på ett mycket bättre sätt. Känns bra!
Anso fixade även  med apoteket åt mig. Tack!

Min dator bestämde sig för att detta var en bra dag att strula på. Kände paniken komma lite smått. Instängd och nu även utan dator. Som tur är har jag en datorkunnig bror som kom förbi efter jobbet och trixade och var och köpte en ny trådlös mus för det var tydligen den som var problemet. Nu fungerar det perfekt.Tack bror!

Försökt få tag i operationsplanerarna i Umeå idag utan framgång. Jag hoppas verkligen att saker och ting klarnar lite till veckan. Det känns som att ingen vill ta tag i något och jag bollas runt som en tagglös igelkott som ingen vill ha att göra med. Jag har verkligen ingen energi till att fixa och trixa med allt och ringa hit och dit och bara få luddiga svar.

  Jag hade velat ha tre garderober. I den första bor det en egen Dr Phil som jag kan ta fram vid behov då jag behöver rådgivning och någon som kommer med kloka råd och säger " såhär ska du göra!" I den andra bor det en assistent/fixare/trixare som har koll på allt, som ringer nödvändiga samtal, har koll på räkningar, tider, fixar bilen inför vintern, skjutsar mig dit jag ska, ordnar operationer och mediciner osv osv ( lät som ett väääldigt krävande jobb:) I den tredje garderoben bor min personliga kock/städerska/massör som överöser mig med goda och nyttiga måltider, som trycker mig under fötterna och ger mig taktil massage och som håller lägenheten skinande blank. Dessa personer kan jag ta fram då jag behöver dom och övrig tid så håller dom snällt till i garderoben och gör inget väsen av sig. Behöver du ett jobb? Skicka CV!

Så från mer eller mindre svältande, datorlös, medicinlös och sysslolös har jag nu mat, medicin och en dator. Tyvärr fortfarande sysslolös och svarslös.

Trevlig helg!


onsdag 8 oktober 2014

onsdag

Ringt reumatologen idag men min läkare är borta hela denna vecka. Blev uppsatt på hennes telefontid så då är det bara hoppas på att hon ringer också...Jag vet snart inte vad jag gör om dom inte tänkt ge mig min medicin. Känner att det osar runt huvudet bara jag tänker tanken. " Nä vet du du hade ju infektion för 10 år sedan så det är nog bäst vi väntar lite..."
Fick inte tag på någon i Umeå idag. Alla telefontider var slut och fort gick det. Ska alla opereras just nu? Jag måste ju få veta om operation är tänkt inom en snar framtid eller hur dom tänker. Jag hinner väl få nya konstigheter som ingen förstår sig på om dom tänkt vänta mycket länge. Jag har väntat så väntetiden räcker till hela jordens befolkning vid det här laget. Nån som vill ha lite väntetid? just nu halva reapriset.

Apropå reapris. Jag vill gå på stan och shoppa! Alltså gå-inte halta med kryckor eller i rullstol. Bara gå runt och spatsera och känna och klämma på alla toppar som skulle göra sig bra i min garderob. Dock väldigt onödigt att köpa kläder som läget är nu. Det får vänta tills operationerna är gjorda men sen då j...ans :)

Nä nu hörde jag hallon, grädde och bönder som söker fruar.

/L

tisdag 7 oktober 2014

Rävsax

Sitter fast i en rävsax och verkar aldrig ta mig ut. Igår var planen att åka till Umeå i morgon då dom ej hittat någon infektion men idag kom kirurgen förbi och hade pratat med Umeå som absolut inte ville operera förrän det var riktigt säkert att jag inte har nåt som spökar. Dom har kollat upp allt inklusive 2 röntgen med konstrast bara dessa dagar. Det hittas ju ingenting!!

Vad inte alla förstår är att jag bestämt hävdar att detta är ett skov från h-vetet och att jag är i akut behov av remiade. Trodde såklart att jag nu kunde få det nu då operation inte är planerad inom två veckor men nää...då törs inte reumatologen ge mig det eftersom det kan maskera infektioner och göra dom värre. Jaha! Om något bryter ut så ser man i alla fall vad det är och kan behandla därefter. Nu skulle dom pracka på mig med nytt antibiotika men sa ifrån. Kan inte äta kur på kur mot något dom inte hittar. Får jag min medicin som jag varit utan sen nov så blir förhoppningsvis alla andra leder mycket bättre och det innebär att jag kanske kan röra mig mer och ha mindre ont i alla leder. Händerna är så uppsvullna så jag knappt kan använda dom. Tappar saker och får inte upp lock och dyl. Det är enormt handikappande utan händer har jag intygat nu. Just nu är det aktiva/svåra inflammationer i princip alla leder. Även i leder jag inte brukar ha i. Får ta verktabletter och låta dom verka innan jag kan gå upp på toa.
Hur kan man ens skicka hem någon med 300 i crp och i allmänt risigt skick. Är sämre nu än innan jag åkte.

Har ingen aning om vad jag ska göra. Allt går bara runt. Avdelningarna pratar inte med varandra så det blir ingen helthet utan man blir hänvisad till den och den kliniken fast man ligger på ett sjukhus.
Min gamla reumatologläkare har startat eget och den jag nu fått har jag inget förtroende för. Hon kan inte ta ett enda beslut om det innebär minsta risk. Sitter väl här om 10 år utan att något förändras för att läkarna letar infektioner. GRRRRRR

lördag 4 oktober 2014

Lördag

Undrar hur många frågetecken det rymms i ett huvud. Kan konstatera att jag har en väldigt stor skalle i alla fall och den består bara av frågetecken och en och annan haltande hjärncell. Hur som helst gick dom över till pencellin i tablettform igår men blev mycket sämre i natt så nu ska jag återigen få det intravenöst. Alla leder fullkomligt kokade, fick feber och utslagen blossade upp igen. Fick återigen höra att jag var ett " komplicerat fall ". Det ska göras en ny röntgen av buken då jag haft mer ont så då får vi väl se. Jag ligger väl här med grått hår, rynkor och en bridge blandning år 2064 fortfarande med pencellin i armvecket mot någon infektion ingen hittar.

Magnus och Sofia skulle hämta kissen igår men han hann rymma ut och vägrade komma in trots lock och pock. Dom skulle göra ett nytt försök idag. Han gillar verkligen inte att bli fångad och satt i bur. När han väl är i buren är han cool lugn och halv sover.

Nä nu ska jag nog blunda lite.

torsdag 2 oktober 2014

Samtalet med kirurgen igår morse resulterade i ny inläggning på Ava. Sköterskan jag pratade med hänvisade mig till akuten och då infektions proverna inte var så bra så fick jag snällt stanna kvar och här är jag nu. Det positiva är att mag röntgen ej visade på några nya eller spruckna abcesser så det är jag väldigt glad över. Det negativa är att proverna var ännu sämre idag och att man inte vet varför i vanlig ordning.

Reumatologen var hit idag och vi kunde konstatera att jag är inne i världens ledskov i alla fall. Dock anser inte läkarna att ett ledskov "bara" ger såpass hög feber och så  dåliga blodvärden men i vanlig ordning så vet man inte var ev infektion kommer ifrån. Det är stor skillnad på ledskov och infektion då det kommer till operation av ny knäled.

Ny antibiotika insatt, blododling och lungröntgen-check. Det enda svar jag fått är att vi måste ta en dag i taget och se åt vilket håll det går åt genom att ta nya prover i morgon. Saken är den att proverna ju alltid blir bättre då jag står på antibiotika men så fort jag slutar så börjar kråksången om. Är oerhört less denna kråksång.

Igår kväll kom Maria och hälsade på men jag var så trött så var nog inget roligt sällskap. Idag har mormor, Eva och Anso varit hit. Roligt med lite besök :) Kisse är vattnad och matad och redo för incheckning på mange/sia hotell om matte blir kvar på denna ofrivilliga hotell incheckning.

Jag hoppas på ett under. Att jag vaknar i morgon och studsar upp ur sängen och att proverna mirakulöst blivit superbra så jag kan studsa till umeå och få min nya led och studsa hem igen. Det vore nåt det!

tisdag 30 september 2014

uppgivet

Kan nog glömma att kunna åka till Umeå för operation till veckan :( Hade läkartid på vårdcentralen idag där det togs en snabbsänka som visade på närmare 200 (normal sänka under 10) och dom vita blodkropparna var kraftigt förhöjda som visar på infektion i kroppen. Vaknade även med närmare 39 i feber. Inte bra alls. Problemet är som vanligt att veta var det kommer ifrån. Är det magen igen eller är det ett kraftigt ledskov? Har tid för röntgen på fredag men det är ju lite länge tills dess om det är något akut som bör behandlas fort och hur ska man veta det? Har inte ont i magen men det hade jag inte förra gången heller från början. Jag tror allvarligt talat att jag snart blir galen av denna soppa-på riktigt. Jag orkar inte med detta längre.

 Vad gör man nu då? Får ringa till kirurgen i morgon och höra vad dom tycker. Antingen tycker dom att jag ska komma upp på en gång eller så kan jag vänta till fredag. Visar inte röntgen på något i magen/tarmarna så kanske det "bara" är ett ledskov. Det är bara att vänta och se...som vanligt. Jag behöver min medicin! men den kan man inte ta två veckor innan operation eller om man äter antibiotika/har infektion osv. Allt går bara runt och jag vill verkligen stiga av denna jädrans karusell nu. Har inte haft någon medicin mot min ledsjukdom sen oktober. Det verkar vara helt omöjligt att få denna operation gjord.

söndag 28 september 2014

soffpotatis

Hade önskat att jag också var en person som kan ligga i soffan och se serie på serie och vara jättenöjd med det. En sån där riktig soffpotatis. Det hade klart underlättat tristessen och fått tiden att gå liiite snabbare. I helgen har jag påbörjat serierna weeds, 24, Soa och två andra som jag inte kommer ihåg namnen på men har liksom ingen ro och tankarna är någon annanstans. Påbörjade även några filmer jag hittade på Netflix och såg faktiskt hela flykten från Alcatraz. Ingen nyhet precis men den var helt ok. Det kanske går någon kurs där man lär sig att bli en soffpotatis.

Pappa har varit här idag och hälsat på. Var riktigt trevligt då han var i prima form. Han har absolut sina mindre bra sidor (ja det har väl alla) men han är ju ändå min pappa och det är viktigt att inte tappa den relationen. Det har gått långa perioder då vi knappt haft kontakt och nu när inte mamma finns så känns relationen med pappa än mer viktig. Måste verkligen försöka hälsa på farmor också. Tycker man har ständigt dåligt samvete över alla man inte hälsar på och ringer oftare.

I morgon måndag. Förhoppningsvis får jag tag i kirurgmottagningen och en ny tid. Känner att jag gärna vill veta om jag ska till Umeå då nästa vecka eller inte. Det skulle kännas lite lugnare om man vet hur allt ska bli.

Nä nu hörde jag bär och grädde!

lördag 27 september 2014

Lördag

Insåg precis att om allt är ok i magen och operation kan bli av så är det för fasen väldigt snart. Inte ens två veckor. Nu blir jag ju nästan stressad. Inte för att låta negativ men tror inte att det går att operera så snart. Har inte ens ätit upp antibiotikan ännu. Idag har jag inte tagit någon för har fått massa konstiga kliande utslag. Har tagit taxi till Ica maxi (det rimmade) och hämtat ut allergitabletter mot klåda. En konstig biverkan av dom är att jag ser suddigt och kan inte påstå att dom hjälper vidare mycket. Känner att jag vill att det ska bli måndag fort så jag kan ringa kirurgen och förhoppningsvis få en tid tidigare för kan inte åka till Umeå med infektion som ej har läkt ut. Det är ett heltidsjobb att vara sjuk och fixa och trixa.

Å vad jag gillar detta väder! Mörkt, blåsigt och höstigt. Det får gärna spöregna också. Kanske inte på dagtid om man ska vara ute men att somna till regn och rusk är bara så mysigt.

Tycker kisse beter sig lite konstigt. Han sover mycket och sen får han diverse il då han springer som en tok och sen tvärstannar och slickar sig. Han ser inte alls nöjd ut. Har påbörjat en kur mot mask och sen är det bara att hoppas att det inte är njursten som kommit tillbaka! Han äter då med god aptit så det är bara att avvakta och se. Dessa djur...min moster fick ta bort sin hund i veckan. Vovven var gammal och hade ont och då är det enda rätta att låta dom somna in. Tänker på dig moster! Nu tror jag att jag ska se någon serie. Måste bara bestämma mig för en och inte hoppa runt bland 10 olika och se men ändå inte se.

fina kissen

fredag 26 september 2014

operation

Nu har jag fått ett datum för knäoperationen. Det blir (om det går) redan den 8 oktober! Problemet är bara det att jag har tid hos kirurgen och röntgen den 14 oktober där man skulle kolla hur det ser ut i tarmarna och ta prover. Alltså kom detta i omvänd ordning. Ska ringa kirurgen på måndag och fråga om vi inte kan ta det tidigare. Om det är möjligt och om allt ser bra ut så kaaanske operation kan bli av. Vågar dock inte hoppas alls.

Inte hänt mycket i veckan. Känner mig trött som en bäver i motvind. Har firat vännen Pernilla och tog mig an trapporna som en bergsklättrare. Tänkte att om jag inte tar mig ned så får jag väl flytta in. Eftersom P verkar vara inne i värsta matpsykosen så hade jag fått god mat och sen hade jag sovit i Elivias säng för den var sååå skön. Jag har en känsla av att jag hade tvingats till att se go kväll och paradis hotel men sånt får man ta om man inte kommer ner för trapporna. Nu kom jag dock ner men kan säga att det helt klart känns i knät.

Har råkat shoppa lite på tradera. Det blev en jättefin svart parkas som passade perfekt, två fina nya tunikor som båda kostade under 50 kr. Egentligen fattar jag inte varför jag köper så mkt kläder egentligen då jag mest sitter hemma och ugglar men dom kommer säkert till användning. Då man bara sitter hemma har man all tid i världen att sitta på tradera och vips så har man lagt i korg.

I kväll börjar idol. Nog för att jag börjar bli lite less så blir det nog att kolla. Trevlig helg!

måndag 22 september 2014

Grattis min lyktstolpe!

Idag är det inte bara 22 september utan det är även min älskade, äldsta, vackra och fantastiska väns födelsedag!

 Jag och Pernilla har hängt ihop sen 4års ålder och följt varandra genom livet. Ibland på avstånd och ibland runt knuten men alltid har vänskapen funnits där.  Från första kyssen och dom trevande stegen ut i vuxenlivet till att nu helt plötsligt befinna sig där själv och vara den som är vuxen och ska vara den som följer med på eventuella barns resa. Jag har inte riktigt förstått var tiden tagit vägen egentligen men den dagen jag och Pernilla fyller 80 ska vi sitta i varsin gungstol på en veranda nära havet och prata om gamla minnen med läppglans och ansiktsmask. Lite tveksam till att bonde söker fru fortfarande sänds då men om det gör det så ska vi givetvis kolla på det och äta popcorn, dricka likör och vara lite små lulliga. Om inte bonde söker fru visas så kan man ju alltid kolla på Glamour för det verkar vara ett säkert kort. 




Problemet med det hela är ta sig upp till Pernillas lägenhet... två trappor och utan hiss. Men jag har planerat det väl och satte i mig tre extra cortisontabletter igår och får ta extra värktabletter idag. Men det är det värt att få fira sin vän! Kommer jag inte ner så flyttar jag helt enkelt in. Då förväntar jag mig 100% uppvaktning och hotellfrukost varje morgon.

söndag 21 september 2014

Rörigt

Insåg idag att det var hög tid till att städa kaos skåpet. Saker jag har borta brukar ha en förmåga att dyka upp just där. Lite bättre blev det men det brukar inte vara så länge. Det går troll i det där skåpet. När jag dragit fram allt ringde Fredrik och tyckte att vi skulle hälsa på Magnus så fem minuter senare var han och gullungarna på gården och hämtade upp mig. Tar dom chanser som kommer att träffa dom och kaoset väntade så snällt på mig då jag kom hem. Kid och Lion fick prova bubbel badkaret vilket uppskattades.

Fuskat med skräpmat i kväll. Inte bra men kunde ej låta bli. Nedan min 100 kr fotölj och Pernillas fina konst i bakgrunden. Ingen bra bild direkt men men. Jag vet då någon som fyller år i morgon...

lördag 20 september 2014

Idag har Maria hjälpt mig att handla på Ica maxi. Jag vet att dom flesta ogillar att storhandla men då man inte kunnat göra det på väldigt länge är det riktigt trevligt. Annars har jag ju hjälp med varuleverans en gång i veckan men det är inte lätt alls att tänka ut vad man behöver och vill äta en hel vecka. Svårt då man inte är på plats och kan få lite tips på vad man kan stoppa i brödnäbben. Ica maxi är ju bara den ultimata affären. Den har allt! Det råkade förutom mat falla ner två toppar, en mascara och lite hårfärg i vagnen också. Det är smällar man får ta ;) Nu har jag helt seriöst så mycket mat i frysen så det var svårt att få igen den. Tala om angenämt i-lands problem. Även om jag ogillar att sitta i rullstolen så har jag insett att det är riktigt behagligt och även nödvändigt då jag själv aldrig hade orkat hoppa runt där. Har så ilskna inflammationer i händerna så det gör rätt ont att använda kryckor.

Har börjat minska ner på cortisonet och det känns. Har ätit ganska hög dos länge nu och tyvärr har cortison en hel del otrevliga biverkningar. Cortisonet är en av dom bidragande orsakerna till att mina tarmväggar är försvagade enligt läkarna. Det är bra om jag kommer ner i så låg dos som möjligt innan knäoperationen då det påverkar läkningen negativt och försvagar leder och muskler osv. Jag behöver verkligen få remicade så fort det bara går. Utan medicin och utan cortison med ledskov och konstanta inflammationer/infektioner gör att man liksom inte är på topp precis.

Nä nu hörde jag nog sen middag. Har ju lite att välja på nu. Tack Maria för din hjälp! Skönt få ut cykeln från v-rummet också och minska risken för vurpor.

God kväll!

torsdag 18 september 2014

usch vad mina inlägg har varit dystra senaste tiden. Det är tur att man ibland kan glömma allt elände och i stället ägna sig åt mer ytliga och vardagliga saker som att ex köpa fåtöljer och buda på rent livsviktiga saker på tradera. I morgon ska jag och Magnus hämta fåtöljen som kostar hela 100 svenska kronor :) den är alltså inte ny och väldigt enkel men jag är verkligen i behov av mer sittplatser i vardagsrummet. Med tanke på priset så gör det ju inte så mkt om jag kommer på att jag inte gillar den eller så.

Har hittat en ny värld i min tv. Har netflix och det finns hur mycket som helst att se på. Det är bara det att jag hoppar omkring så mycket mellan serierna så får inget särskilt begrepp om någon. Min hjärna är ju som bekant endast anställd på deltid om ens det just nu. Något som är bra med hösten är att alla ytliga och lättsamma serier börjar om. Man behöver inte engagera sig så mycket utan bara dumglo. Idag har jag i alla fall sett en bra dokumentär om uttagningarna till att värvas till special krigs styrkorna. Jösses vilka prövningar dom fick utstå. Där krävs det verkligen ett starkt psyke.Själv hade jag nog slagit mig ner vid vägkanten och grinat rätt snabbt. Det är tur att jag inte har någon önskan att bli en sån där special soldat.

Ett långt samtal med sin vän piggar verkligen upp. Vännen (Pernilla) har flyttat och lägenheten ligger på andra våningen så har tyvärr inte kunnat hälsa på och kolla in den. Till veckan ska jag dock hälsa på om jag så ska hyra en lyftkran för jag vill absolut gratta min vän på den stora dagen. Vi har insett att 2014 var ett dåligt år att fylla jämt på. Jag firade min födelsedag på sjukhuset och P har ju en liten människa i magen så då går drinkar och dans på bordet bort. Vi har bestämt att fira dubbelt nästa år i stället. Men då bryter jag väl det andra benet ;)

Nu sova lite. Godnatt!

onsdag 17 september 2014

viktigt

Vad är det egentligen som är viktigt här i livet? Givetvis varierar detta från person till person men det är sällan man verkligen sätter sig ned och funderar över vad och vilka som är viktiga i ens liv och prioriterar dessa/detta. Då man går igenom kriser och smärtsamma och jobbiga saker förändras oftast ens syn på vad som är viktigt och inte. Så har det i alla fall varit för mig. Man utvecklas och blir starkare och omvärderar eftersom saker och ting. Det är sällan man verkligen sätter sig ned och reflekterar över det man faktiskt har och ofta är det då man inte har det längre som man förstår hur glad och tacksam man borde ha varit medans man fortfarande hade det ex hälsan. Jag tar hälsan som exempel eftersom jag mer än väl vet hur oerhört jobbigt det är att alltid vara sjuk och jag är så avundsjuk på alla människor som är friska och starka. Dock är det ju så att dessa friska och starka människor ofta tar detta för givet och ingenting dom tänker särskilt ofta på och ja... så blir det ju. Jag går ju inte omkring och tänker på att jag kan se/höra utan tar det som en självklarhet.

Man kan inte alltid förstå andras prioriteringar och val här i livet. Något som är viktigt för någon kan te sig totalt oviktigt för en annan. Det enda man kan påverka är ens egna val och prioriteringar. Tror det är viktigt att sätta sig ned och verkligen fundera vad och vilka som får en att må bra och som ger en energi och ägna mer tid åt dessa/detta för att fylla på energi och glädje nivåerna. För mig är det just nu svårt att fylla på energinivåerna och känner mig rätt dränerad på energi då jag helt enkelt inte har möjlighet att göra det jag tycker är roligt och som får mig att må bra. Tänker då främst på ridning, träning och långa promenader med bra musik i lurarna. Gå på stan, shoppa, simma, laga mat osv.
Jag får försöka göra andra saker som jag kan göra och som jag tycker är roligt men just nu finns ingen energi/lust alls och det är svår koncentrera sig på något då man har ont och så trött så ögonen bara faller ihop.

Det är i alla fall oerhört viktigt att omge sig med människor man tycker om. Människor som ger energi och som tar en som man är. I en relation ska det vara ett givande och tagande men eftersom jag varit dålig så länge har det i mitt fall mest varit ett tagande och det kan jag känna lätt panik över. Jag vill också kunna vara den som hjälper och inte vara den som alltid behöver hjälp. Jag är självklart väldigt tacksam över den hjälp jag får! :) men ja... ni förstår. Jag har lite svårt för det där med att ta emot hjälp b.l.a när det gäller hemtjänsten. Det känns som att jag måste städa innan dom kommer och vara supertrevlig och tillfixad och detta sitter ju def i mitt huvud bara. Skulle kontakta dom då jag kom hem från sjukhuset då jag har rätt till hjälp tre dagar i veckan. Kom hem för en vecka sen och har fortfarande inte ringt...måste ringa idag.
Jag skulle verkligen önska att jag hade nån slags assistens som kom hit och ordnade med massa saker. Det är så mycket som halkar efter då sjukdom tar all tid och energi. Viktiga samtal som borde ringas, bilen som helt förfallit och lägenheten som är i stort behov av grundlig städning. Hemtjänsten städar varannan vecka men dom dammsuger, dammtorkar samt skurar bara. Finns ju såå mycket annat som skulle behöva få sig en omgång med såpa och trasa. Jag kan dock konstatera att det finns viktigare saker här i livet än att ha skinande fönster och skåpluckor. Beställa nya sängkläder från Jotex t.e.x ;)





tisdag 16 september 2014

virrvarr

Har så många tankar i huvudet som snurrar men det är som att någon lagt ett filter kring hjärnan för alla tankar är liksom luddiga och får liksom inget grepp om dom. Jag börjar på ett tankespår men sen är jag någon helt annanstans sekunden efter. Får inte in det jag läser eller ser på tv och känner mig extremt trögtänkt och får fråga om hela tiden. Det känns liksom att hjärnan ska brinna upp. Jag vet ju att det beror på allt som varit, det som är och komma skall. Jag har så många funderingar och tankar och är orolig för hur allt ska bli. Jag vågar inte hoppas längre utan väntar liksom bara på nästa bakslag. Det är def inte bra att sluta hoppas för ofta är hoppet det enda man har. Jag känner mig så ensam också i min situation. Känner ingen som varit med om nåt liknande. Jag hade önskat att jag hade en familj att dela allt detta med att ha som stöd och hämta energi hos. Med familj menar jag någon/några man lever med. Jag är väldigt tacksam över mina vänner, släkt och nära anhöriga och för allt stöd och hjälp jag fått av er.

Allt går liksom bara runt. Nu äter jag antibiotika och ska så göra i tre veckor till. Sen ska det göras en ny röntgen och se om inflammationerna och abcesserna lagt sig. Så länge jag äter antibiotika kan jag inte få remicade mot leder och hud så är därför jätte dålig. Kan inte opereras så länge jag har problem i magen och inte heller om huden är för dålig. Jag skulle behöva träna upp knät inför operationen men finns ingen energi eller möjlighet till det just nu. Ja... allt känns liksom rätt hopplöst. Kan inte göra så mycket annat än att ta en dag i taget.

måndag 15 september 2014

Det blir mest inlägg om sjukdomar och elände just nu men det är så det är. Önskar så att jag kunde skriva om roligare saker. Just nu är jag helt dränerad på energi och vet uppriktigt inte hur jag ska klara detta länge till. Jag är så totalt slut psykiskt och fysiskt och orkar absolut ingenting. Jag kan inte få min reuma medicin pga att jag äter pencellin som jag ska göra i tre veckor till. Sen ska jag röntgas och förhoppningsvis har dom kvarvarande abcesserna försvunnit och jag kan ev operera knät. Men det är lång väg dit. Så rädd att något nytt ska hinna hända eller att jag ska få feber och vara tvungen att åka upp igen. Haft småfeber idag men avvaktar och ser åt vilket håll det går.
Jag är bara så oändligt trött. Vet inte hur jag ska orka. Det tar ju aldrig slut :(

Tror varenda människa pratar om valet och varenda status uppdatering handlar om just det. Många känslor i gungning och politik är verkligen något som engagerar och berör och det är ju toppen. Att människor bryr sig om hur sverige ska utvecklas och styras. Själv ska jag erkänna att jag inte satt mig in särskilt detta val. Det har varit så mkt annat som tagit min energi. Min hjärna fungerar liksom inte. Jag tror den stänger av då allt blir för mkt. Jag är glad över att vi bytt regering i alla fall. Jag och kisse satt i alla fall och såg lite valvaka. Fick även besök av världens finaste blivande mamma.
Saknar go gossarna och arjeplog.

onsdag 10 september 2014

Home sweet home.


Igår kväll blev jag förflyttad till en annan avdelning-nedre gastro och idag fick jag åka hem :) Det har varit rätt jobbigt att ligga på Ava då det är en akutvårdsavdelning så det läggs in människor alla tider på dygnet med blandade salar (kvinnor och män) och ganska sjuka människor så det är mycket spring för kontroller och undersökningar alla tider på dygnet. Jag hade även antibiotika i dropp mitt i natten som skulle kopplas på och av, provtagning varje morgon och puls/blodtryck runt 05. Det kommer bli mer än underbart att inte väckas i natt och få sova i sin egna säng och utan sällskap av okända människor. Saknar dock den lilla pälsbollen men jag och hans adoptivföräldrar kom fram till att vi väntar några dagar för att se så jag inte måste tillbaka och då än en gång oriva kisse.

Igår kväll fick jag två påsar blod då mitt blodvärde ligger lågt. Tack till er alla som lämnar blod! Det behövs. Hade nästan förväntat mig att jag skulle börja dansa där i korridoren efteråt men nä...känner ingen skillnad. Man blir ju oerhört trött av anemi men kan inte påstå att jag känner mig piggare. Måste i vilket fall som helst ringa vårdcentralen i morgon då mitt blodtryck varit väldigt högt nu några dagar liksom blodsockret. Det är ju inte så att man kan få all hjälp man behöver på den avdelning man ligger utan man får allt vackert ränna runt. Lite mer helhetssyn och kommunikation mellan dom olika vårdinrättningarna hade inte skadat.

Röntgen igår påvisade i alla fall att abcesserna blivit mindre och några helt försvunnit. Det låter ju väldigt bra men har ingen aning hur fort dom kan komma tillbaka men tycker dom kan ta och lugna sig en tid nu så jag hinner operera benet. Ska på återbesök på ca 3 veckor för en ny röntgen och tills dess ska jag äta antibiotika tills det kommer ut genom öronen. Måste även ha stenkoll på ev feber och magsmärtor och då åka in akut. Någon operation av knät kan därför tidigast göras om en månad om alla inflammationer läker ut nu. Jag kommer inte tro på att jag ska operera benet förrän jag vaknar upp med en ny knäled. Då kanske jag tror på det.

/L


måndag 8 september 2014

I morgon skulle jag ha åkt till Umeå. Som jag sett fram emot denna operation. Operationen som skulle förändra mycket i mitt liv och göra så att jag på det stora hela fick tillbaka mkt av det jag inte kunnat göra dom sista åren och slippa denna smärta.

I stället ligger jag i s byn med inflammation i tarmarna och just nu väntar jag på röntgen som ska visa på hur många abcesser som är kvar och dess storlek. Om man behöver dränera någon el om dom svarat bra på antibiotikan.

Det är helt otroligt vad jag har fått tillbringa tid på sjukhus detta år...och förra. Det är hemskt att se alla sjuka människor och här på ava är dom flesta riktigt dåliga. Det är väldigt många som har mag och tarm problem och det uppstår ofta svåra komplikationer efter buköppningar.

Åå vad jag vill att allt ska börja ordna upp sig nu. Vill ha tillbaka mitt liv och kunna göra det jag tycker om! Framför allt rida och ta en riktigt lång promenad och gå på stan och shoppa sjuuuukt mycket. Känner att man nog bara tilldelas en viss mängd tålamod och det börjar ta slut.

lördag 6 september 2014

snabbpermission

Är helt värdelös täckning inne på Ava. Vissa dagar går det varken att ringa, bli nådd eller surfa. Kan säga att det är nog tråkigt att ligga på sjukhus utan att ens kunna gå in på facebook och kolla vad alla andra gör för roliga saker :) Just nu är jag hemma på blixt permission på ett par timmar för att byta lite kläder, betala lite räkningar och kolla så att hemmet är kvar och det var det.
 Glädjen var stor då jag öppnade posten då jag fått fler sjukdagar från försäkringskassan! :) det stod att det i mitt fall inte fanns några som helst frågetecken. Hade även fått en jättefin nalle som man kan värma i micron då det är kallt eller om man har ont av moster Eva. Tusen tack moster! Det är så roligt att få annat än räkningar i brevlådan.

Proverna börjar bli bättre men det kritiska brukar ju vara då dom sätter ut antibiotikan. Har säkert skrivit det men har i alla fall nåt som kallas abcesser som är var/blod/vätske ansamlingar i tarmarna. Oftast punkterar man dessa men mina sitter så illa till så man är rädd för att skada tarmarna och hoppas därför att antibiotikan ska bita. En har dom punkterat och en har spruckit själv. Antar och hoppas att dom tänkt göra en ny röntgen innan dom skickar hem mig.

Det känns verkligen väldigt tråkigt att jag nu missar min knäledsoperation på tisdag. Jag hoppas bara att jag inte behöver vänta så länge på nästa tid och att det inte hinner hända något nytt innan dess... behöver VERKLIGEN operera nu. Benet kan inte bli värre/snedare och att vara såhär inaktiv såhär länge gynnar verkligen inte resten av kroppen. Har jättehögt blodtryck och nu även högt blodsocker.

Nu ska jag passa på att ta en hemma dusch. RG red just en felfri runda! Han är bara såå skicklig. Magnus ska skjutsa tillbaka mig runt halv fem. Så om jag inte svarar eller går att nå så vet ni att täckningen är usel.

Kram!

måndag 1 september 2014

Yr i mössan.

Klockan är mitt i natten. Närmare bestämt 04 30. Var ensam på salen igår kväll men under natten har det smugit sig in två kompisar. Alldeles för trött för att skriva så gör nog det i morgon i stället. Sov gott!

lördag 30 augusti 2014

Å så igen

På Ava igen...feber, ont och vätske inkapslingar i tarmen. Dom attackerar med pencellin och kanske måste dränera dom. Ser inte bra ut ang op i umeå...

Gulliga moster Eva har handlat åt mig, skjutsat mig, packat och tröstat. Du är guld värd! Kram!

måndag 25 augusti 2014

Glömde skriva att jag nu är utförsäkrad... har fått 4000 kr av f-kassan. Har ingen aning om vad som händer nu... vem ska betala mina räkningar typ.

rädsla

Gudarna ska veta att det är svårt att vara positivt då man hela tiden golvas till marken igen då man kravlat sig upp en bit. Märker själv att jag blivit rädd för att hoppas, rädd för att bli sjuk hela tiden och på sista tiden har jag fått ren dödsångest. Tänk om jag inte skulle klara allt detta? Hur många gånger kan man överleva akut bukhinneinflammation, extremt dåliga värden, högt blodtryck, binjuresvikter, allvarliga och komplicerade inflammationer i tarmar och i övriga kropp? Hur mkt stryk har min kropp tagit av dessa sista hemska år och hur mkt är det möjligt att komma igen? Vet inte om jag skrivit det förut men hade i alla fall väldigt högt socker hela tiden jag låg inne så har jag otur har jag fått diabetes också. En diagnos till till handlingarna och nej jag är inte bitter...

Och när ska jag åka upp till sjukhus? lite feber eller mycket feber? lite smärta eller mycket smärta? Vad gör dom när jag i så fall kommer dit? det gamla vanliga med antibiotika i dropp och hoppas på att slippa ta till kniven. Sen ta de sedvanliga proverna och säkert konstatera att Crp (snabbsänka/infektionsvärde) har gått upp igen för det känner jag. Samma dag som jag åkte hem bytte dom ut den intravenösa antibiotikan mot tabletter och varje gång innan (4-5 gånger) har Crp stigit igen. Borde dom kanske inte behållit mig någon extra dag för att hålla koll på det? Men vad vet jag... är bara en dammig uska. Att även ligga på ett blodvärde på 89 låter inte heller så himla sunt.
Jag erkänner- allt känns ganska skrämmande och allt detta har gjort mig rädd. Jag känner mig så långt ifrån stark och vet inte hur länge jag kommer att klara allt. Det tär så fruktansvärt mycket på både kropp och själ.

Igår var fina Camilla, Pernilla och Älvan här. Pernilla och älvan servade med mat och dryck och Camilla gjorde världens ryck i min lägenhet. Hon får runt som en tornado och det blev så fint! Jag är så tacksam för mina fina vänner! Tack för att ni finns kvar trots alla vindar som blåser.

Nu ska jag boosta själen med lite Bagge :)

fredag 22 augusti 2014

Förvirrad

Idag fick jag äntligen komma hem från sjukhuset och är inte ett dugg klokare. Under dessa 9 dagar har jag träffat ungefär lika många läkare och dom har alla haft olika teorier på vad jag har/haft?
Jag sökte i alla fall akut förra veckan då jag under natten haft ont i magen samt feber och kände att pulsen var oroväckande hög. Blev inlagd på Ava och hade en snabbsänka på 698! Det gjordes en DT över buken och första budet av röntgenläkaren var att tarmarna snott ihop sig och var väldigt inflammerade samt att jag ev hade en varböld på tarmen. Helt plötsligt skulle jag opereras och gjordes i ordning för det och nedrullad till op. Men då kirurgerna började prata med varandra och titta på magen så ångrade dom sig helt plötsligt då buken redan innan är rätt sargad sen stomioperationen i nov. Har fortfarande ett hål i magen och mkt ärrvävnad så dom visste inte riktigt hur dom skulle gå in och snitta och det var tydligen det sista man ville göra och det förstår jag. Hade dom varit tvungen att operera hade det antagligen gjort att knäoperationen skjutits upp x antal månader till.

Blev i stället upprullad till intensiven då dom ville ha extra koll på allt och dom tog prover varannan timme som skulle uppvisa om tarmarna fick nog med syre. Antibiotika sattes in intravenöst och man hoppades helt enkelt på att slippa gå in och snitta. Verkar ha klarat mig denna gång för är inte opererad vad jag vet...snabbsänkan har nu sjunkit till 80 men har fortfarande inte fått någon riktig förklaring på vad allt rörde sig om förutom rejäl inflammation i tarmen och ev tarmvred men det ska tydligen ordnat upp sig själv... ja ni hör...förstår typ ingenting. Ska göra en koloskopi inom någon vecka och det är ju inte en dag för sent...Har då haft och har så sjukt ont så vet inte riktigt hur det ska gå här hemma.

Av alla dessa läkare har alla utom en bestämt hävdat att jag absolut inte kan göra någon knäledsoperation den 10/9 då jag fått tid i Umeå. Ingen vill gå in i ett knä om man har infektion men dom vet för fasen inte ens om jag hade någon infektion. Jag äter då antibiotika men den kuren hinner jag ju avsluta. Nu har jag själv beslutat att åka ner till Umeå och så får dom väl skicka hem mig om dom tycker att jag inte är i skick till operation. Självklart åker jag inte ner om jag på något sätt känner mig sjuk (are än vanligt) men mår jag ok får dom ta beslutet där och där tar dom ju även prover osv. Förstår självklart att man inte opererar en led vid infektion men känner att jag inte orkar ta det beslutet så får försöka lita på läkarna där nere även om jag vid detta laget har förbannat svårt att lita på sjukvården!

Hade då en glad liten pälsboll här hemma som nog saknat matte lite :) han förföljer mig överallt och är super go. Maria har varit gullig och handlat åt mig och bara nyttiga saker för jag ska i alla fall göra allt för att stärka kroppen för att öka förutsättningarna till op. Det känns skönt att vara hemma men samtidigt lite otryggt då jag fortfarande har så ont och inte vet vad jag drabbats av.

/L

fredag 15 augusti 2014

Bild

På väg mot Oscars galan. Fin och oppsnofsad över tänderna!

Från sjukhuset

Ligger på en intensivvårds avdelning. Slangar överallt och fyra kanyler som tydligen alla gör nåt nytta. Det tas prover varannan timme för dom ska se så tarmarna får blodtillförsel. Jag var tvättad och redo för akut operation men eftersom min buk redan är öppnad nyligen vill dom helt enkelt inte gå in. Fom visste inte ens hur dom skulle sätta snittet och en titthåls op var inte aktuellt då tarmar tar upp en hel del av magen. Därför prövar dom en annan teknik först under bevakning. 

Nu är jag på Ava igen med en mix av smärtstillande och pencellin. Kan inte ens vända mig i sängen och än mindre sitta stå el gå. Än så länge verkar operationen uppskjuten då tarmarna får blod men grymt inflammerade. Har mer ont nu och infektion s värdena högre. Har så dålig syresättning så får syrgas. Har även haft högt blodsocker sen jag kom? Konstigt.

Vill bara hem men antar man måste kunna sitta och äta först..
Känner mig ensam och rädd för att detta ska äventyrara knäleds op :(

/Ö

tisdag 12 augusti 2014

Idag ringde jag ortopeden i Umeå för att fråga vad dom tror om min kommande operation. Hade förberett mig på att den antagligen skulle bli uppskjuten p.g.a bristen på sköterskor men  blev glatt överraskad då jag är inplanerad under någon av veckorna 37-39 :) tänk... jag kanske har ett rakt ben och en fungerande knäled om typ en månad! Tjoooohooooooooo! Bara hoppas på att remicade ger så pass bra effekt så att jag kan träna lite innan operationen.

Förövrigt har jag och moster Anso varit på ranten idag. Tog bilen och rullisen och åkte till dollarstore och inhandlade bra att ha saker. Det har tagit emot att sitta i rullstolen men nu tycker jag att det är himla skönt. Kan inte fatta att jag inte använt den mer och i stället haltat runt och haft skitont. Inhandlade färg så har målat ljusstakar och en pall i kväll. Lär ha j-ligt ont i morgon efter dagens bravader så det blir nog en vilodag. Tror att hemtjänsten kommer och städar i morgon.

/L
















måndag 11 augusti 2014

benfest

Om man ska vara realistisk och ändå en aning optimistisk så kanske mina tre planerade operationer är gjorda om ungefär ett år. Ett år känns som en eeeeevighet men tiden går faktiskt ganska fort. Om jag har lite flyt kanske den första (ny knäled) bli av sept/okt. Sen behövs nog minst tre-fyra månader till att träna upp ben och kondition till den stora bukoperationen ( om inte ännu längre) och då är vi inne i feb/mars. Om den operationen fortlöper utan komplikationer kanske jag kan byta den andra knäleden nästa sommar men som alltid vid semestertider och rötmånader får jag nog vänta tills nästa höst med den. Ett år...det kan jag stå ut med men snälla iiiiiinte längre än så.

 Som tur är kommer min livskvalite öka redan efter den första operationen och jag kommer redan då förhoppningsvis kunna ta kortare promenader och kanske rida lite. I alla fall åka lite häst :) Jag har ju hela tiden pratat om mitt trasiga ben (som jag bröt) och den operationen men med röntgenplåtar i handen så är mitt högra knä minst lika trasigt som mitt vänstra. Kommer antagligen känna mer smärta därifrån sen när det vänstra är åtgärdat och enligt ortopeden tar det ca ett år innan man kan utvärdera och bedöma det slutgiltiga resultatet. Nackdelen av att behöva byta knäleder i så relativt "ung" ålder är att det inte håller livet ut. Men se det tänker jag då inte tänka på nu!

Förstå jag kommer nog bli helt kollrig i huvudet allt eftersom min kropp lagas :) Har så mkt jag måste göra som jag inte har kunnat göra på så länge. Tänk! bara ta på sig sköna skor och sätta på bra musik och PROMENERA. Bara en sån sak! Bara få sitta på en hästrygg eller varför inte ta en tango? Gå på stan, gå ut och lufta dom lurviga, shoppa, leva, busa med bästpojkarna, träna mm mm. Listan kan göras lååång. Något jag def tänker göra då dessa operationer är gjorda är att ha en benfest. Ska servera kall champagne, cider, öl, tilltugg och fixa en stooor tårta i form av ett ben. På den festen tänker jag inte vara nykter men tänkte i alla fall se till att inte bryta det andra benet. Alla är välkomna!

Planer ska man ha!