Idag har jag och kisse inte ansträngt oss vidare mycket. Ungefär såhär har det sett ut mest hela dagen.
Min kropp sa tydligt åt mig att ta en vilodag och det har inte varit några som helst problem för har varit såå trött. I morgon ska jag ringa till Umeå. Känns lite nervöst för vad dom ska säga. Tänk om jag hamnat sist i kön igen och att det är månaders väntetid. Då vet jag inte vad jag gör. Det verkar vara allmänt kaos inom ortopedin här uppe nu. Människor skickas hem med brutna ben och får vänta upp till veckor med operationer. Min kollega Eva bröt sin handled för snart en vecka sedan, ett ganska fult brott och väntar fortfarande på att få komma och opereras. För mindre akuta operationer och besökstider handlar det om många månaders väntan. Vart är sjukvården på väg?
Jag började ju med en helt ny medicin för en vecka sedan. En medicin som reumatologen inte använts sig av tidigare med den del biverkningar. Jag kan tycka att det borde vara på sin plats att en sköterska eller läkare kanske ringer upp och hör hur det gått. Om jag känt av några biverkningar och hur jag mår och kanske kolla upp lite blodvärden nu efter första injektionen. Det var ju så himla viktigt att jag tog sprutan där och stannade ett tag efteråt och prover kollades minst varje dag. Men den dagen du skrivs ut så är det tydligen inte så viktigt längre. Då får du allt klara dig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar